www.rocc.nu - En inkorrekt blogg

South sea island

Nu har jag natt Fijioarna min andra och sista destination i Soderhavet. I sann paradisanda lyser solen har som sju solar och det regnar aven manna fran himmelen. Tank vad mycket mannagrynsgrot jag och fijianerna kan koka ihop i solskenet.
Min resa har i Fiji kommer att skilja sig ganska ordentligt fran resan i Samoa. For det forsta ar det tva olika stater pa varsin sida av den internationella datumlinjen och for det andra gled jag mest runt pa mafa i Samoa medan jag har bokat upp precis allt har i Fiji. Detta innebar att det mest kommer bli en massa turistmal har och inget av det riktiga Fiji dar befolkningen tydligen ar lusfattiga och lever i platskjul och kan plocka bananer fran traden. Hur intressant fattigdom in live action an ma vara sa blir det endast turistparadisoar denna gangen.
Ogruppen jag kommer glida runt i heter The Yasawa islands och ligger i nordvastra Fiji. Omradet ar kannt som den vackraste platsen i varlden och filmer som Cast away och bla lagunen ar inspelade har. Aven om platser som Upplands vasby och Medelpad ar fina sa stammer jag in i koren och skriver att The Yamada islands ar den vackraste platsen jag nagonsin besokt.

Sitter i detta nu och blickar ut over soluppgangen over oarna i fjarran fran minion South sea island som jag bott pa i tva natter nu. Med minio sa menar jag en o som tar 10 minuter att ga runt. On ar den minsta jag nagonsin overnattat pa om man bortser fran nar jag campade pa en liten o i en liten sjo med tva grannar for tolv ar sen. Vi hade precis sett en dokumentar om Thomas Qvick och var livradda att han skulle fly ifran psyket och ta sig ut till Bohuslan, simma ut till varan o och kniva sonder taltduken och oss. Han dok aldrig upp.

Dagarna pa South sea island har spenderats pa solning, kajakpaddling, beachvolleyboll med fijianer, fruktatning, grubbling over livets mysterier, fiskmatning och aterigen har snorkling fatt stort spelrum... Och tror ni inte den dar javla mobbartriggerfisken fran Samoa har trotsat stilla havets vilda strommar och blixtsimmat over hundra mil till Fiji bara for att ge sig pa mig igen. Han la rakhyvlar i min skollunch och pa rasten dopte han mig i toaletten. Denny heter han. Jag kallar honom FlumdumDenny i smyg.
Fiskarterna runt om i korallrevet var i stort sett de samma som i Samoa. Fast fiskarna var liksom lite blekare. Hela Fiji verkar arligt talat lite blekt och klimatet skiljer sig forvanansvart mycket fran Samoa. Pa Samoa ar det tatbevuxen djungel precis overallt medan Fiji mer bestar av gles vegetation, grasfalt och kala bergomraden.
Batfarden fran Port Devenrau till South sea island fick mina tankar att vandra mer at grekiska kusten an Jurassic park.

Kuata

Den andra on jag besoker heter Kuata och ar betydligt mycket storre an South sea island och innehar klippiga berg och tva sandstrander. Jag bor pa den etablerade turiststranden tillsammans med 8 engelsman. Det ar skrammande mycket britter som reser runt ute i varlden sa det ar tur att jag inte ar lattskramd vilket tidigare bloggrapporter visat prov pa.
I varan lilla strandstuga finns det en toalett och en dusch men inget handfat. Sa efter att jag varit pa toaletten fick jag aven tvatta handerna i toaletten. Man vill ju inte vara ohygienisk.
Vid lunch gav vi oss av pa studiebesok i en akta fijiby helt utan influenser fran turism. Ja guidens snack gav intrycket av att byborna aldrig tidigare ens sett turister. Trots detta sa gick souvenirforsaljningen pa hogvarv.
Byn bestod av cirka atta cementhus, fyra platskjul och en rugbyplan. Varan guide spelade i Kuatas rugbylag och just denna dag var det match mellan Kuata och en annan o sa guiden lamnade oss i 2x40 minuter.
Jag ar inte sa insatt i rugby men jag tror det ar lite som kramjage. Alltsa det man lekte i andra klass som gick ut pa att tjejerna skulle springa ikapp killarna och krama dom. Jag var en riktig hejare pa den leken for jag blev aldrig kramad... Inte ens hemma.

Efter matchen tog vi motorbaten tillbaka till Kuata dar vi gav oss pa en buffe som Goran Persson inte kunnat slita sig ifran om sa hans barn hangt fran en klippkant hundra meter darifran. Efter buffen var det sedvanlig traditionell dans vilket ar en aktivitet det ar ytterst svart att missa i Fiji da det dansas och sjongs mest hela tiden. Sangerna ar valdigt glada och texterna kan handla om hur mycket de egentligen hatar turister. Om sa ar fallet sa doljer de sitt hat valdigt bra da de ler at, halsar pa och konverserar med turisterna sa glatt att man skulle kunna tro de ar drogade... Det ar de ocksa. Kava heter knarkdrycken som gors av rotter och vatten och den dricks morgon och kvall. Igar gav jag mig pa drycken och kvallen avslutades med att en aldre fijian fick leda mig till ratt hytt. Men det var en natt som satt bra dar den satt.
Sa receptet for en lyckad kvalla pa Fiji ar alltsa antibiotika, Kava och fijiansk ol. Nagonting sager mig att antibiotikan inte ar ett maste i receptet. Mina samoanska hundbett lakte ihop lagom till att jag rev mig pa revet har utanfor sa jag far fortfarande valuta for kuren jag genomgar.
Fast pillrena ska tydligen ga pa tomgang om man blandar ihop dom med alkohol. Min tro ar hur som helst att mangden alkohol man haller i sig bor paverka forloppet och min berusning lag pa den niva att jag hade modet att forklara for de 40 engelska turisterna vad vi svenskar anser om engelska tjejers utseende.

Naviti

Efter att skeppats ut fran Kuata sa var vi aterigen pa kryssaren pa vag norrut mot nya aventyr. Farden till Naviti tog cirka en och en halv timme och var en frojd for ogonen. Klippiga oar med palmer och lovskog. Bergstopparna var tackta med grasfalt som dansade i vinden och de vita stranderna var fyllda med snackor.

Naviti var en avlang o och jag och min grupp bodde pa Korovou resort. Gruppen i fraga ar en trevlig engelska individer och for att vara sadar karvanligt mysiga har alla fatt smeknamn. Chief (Sarah), Jimmy (James), Granny (Katie), Emma (Lady), Skinhead (Stuart), Polo (Polivios), Bangs (Paul) och Mike. Mike ar minst popular sa nar vi delade ut namnen runt bordet bestamde vi tillsammans att inte han skulle fa nagot.
Jag och andra sidan ar omattligt popular eftersom jag gar under en helhog av namn. Frodo, Pikachu, Goonbag, Goonbop, Fuckup. Ar inte det smeknamn bara de popularaste av de populara och de tuffaste av de tuffa kan fa. Goon ar forovrigt Australiensiskt vin gjort pa fiskrens som dricks av de fattiga i samhallet.
Tillsammans med Bennysarna har dagarna spenderats med kortspel, solning och poolbad. Kvallarna har spenderats aningen annorlunda. Forsta kvallen spenderades framfor en eld pa stranden vill jag minnas. Skinhead och jag somnade pa varandra i sanden och blev ivagsparkade till var sovsal an en aldre fijian ikladd mossa runt halv 5.
Den andra kvallen vill jag inte minnas vilket ar bra da jag inte kan det heller. For att inte djupdyka i detaljer sa vaknade jag snurrig som en jojo iford endast en t-shirt som inte tillhorde mig morgonen darpa. Mina jeans hade en tjej i sovsalen bredvid pa sig, min t-shirt fann jag i baren och mina kalsonger hade tydligen eldats upp av mina nya vanner.

Tavewa

Pa Tavewa tog vi det atminstone lite lugnare. Hela dagarna var som amnade for att hedra fijianernas favoritskamt
- What time is it?
- Its Fijitime!
Klockor och stress ar namligen utbytta mog Kava och gitarrer i det fijianska samhallet. Pa varan sovsals terass fanns det varken Kava eller nagon gura men vi kunde trots detta folja fijiansk tradition genom att inte gora nagot. Notera att detta inte ar nagon pik gentemot fijianerna. Vi svenskar anstranger oss sa pass att vi kan ha rad att flyga till Thailand eller kopa plattskarmstvar. Fijianerna anstranger sig sa pass att de har rad till att kopa mat, kava och gitarrer. Fragan ar vilket folk som far ut mest av tillvaron.

Personalen pa Coral View resort dar vi bodde var var aningen speciella da melodramatiken de kryddade sina tal med var nagot i hastvag. "We will never forget your kindness and your faces will forever be remembered in our hearts". Vada kindness? Vi har alla betett oss som skit hela vistelsen lang. Vi ar fran Europa sa det enda vi kan ar att kriga, erovra och sprida osunda ideal. Naja kanske var inslaget i talet ren sarkasm och da ar det helt forstaligt. Dryckesspelen gick sa har:
- Stickyfuck, what the fuck, how about a buggerfuck
- Buggerfuck, what the fuck, how about a cocktailfuck
- Cocktailfuck, what the fuck, how about a fuckofffuck etc etc etc
Dessa fraser ma handa inte ar de artigaste man kan skrika nar fijianer forsoker sova.

Wanna taki cruise

Ett av de sista stoppen i The Yasawas var pa den gula lustjakten och cruisern Wanna taki. Sa mycket cruise man skulle kunna forvanta sig pa en cruise bidde det inte riktigt. Under de 24 timmarna i baten rorde vi oss i 24 minuter. Men det var riktigt trevligt anda med dykning fran baten ner i det klarblaa vattnet pa eftermiddagen och lekar pa kvallen. Jag foreslog pantgomme och mordarleken men det blev hela havet stormar.
Eftersom jag var den enda som gick in for leken sa sparkade jag och knuffade bort alla tills jag var ensam kvar pa den sista stolen. Efter leken skrot jag vilt om mina stormiga havsbravader till de andra. Deras avund over min vinst var bra tydlig eftersom de blev irriterade.

Kvallen pa den gungande baten fortsatte med det som inga engelsman kan fa nog av. Dryckeslekar. Nar vi dunkade i dacket under "What the fuck" sa kom kaptenen upp och rot at oss landkrabbor att sluta sla sonder hans fartyg nar han forsokte sova sa vi fick byta lek.

"I have never" gar ut pa att man sitter i en cirkel och i tur och ordning sager alla varsin fras som borjar med i "I have never". Exempelvis "I have never travelled to the moon" eller "I have never talked to people from Mars". Vanligen ar de mer jordnara fraser an dessa och annu mer vanligen sa handlar fraserna om sex. Har man gjort det som frasen sager sa dricker man. Har man inte gjort det som frasen sager sa dricker man inte. Denna lek har inte mycket med alkohol eller rolighet att gora utan ar mer ett tillfalle for folk som alskar att havda sig sjalva att havda sig sjalva.
Jag ar ju en arlig kille sa jag drack inte nar "I have never had a threesome" eller "I have never shagged two girls the same night" sades. Men efter dom tva fraserna kande jag mig sa sexuellt utanfor att jag snart kom fram till att jag allt kunde ljuga lite for att bli intagen i klubben for inbordesbeundraren av sin egen erfarenhet. Sa till den tredje frasen svepte jag min ol utan att ens riktigt lyssnat pa vad den gick ut pa. Jag sag mig om och upptackte att att jag var den enda som hade druckit och det jag mer upptackte var att alla stirrade pa mig.
"I have never shagged my pet so it died" var visst det jag hade druckit till och det var tydligen ingenting bra att ljuga om att man hade gjort. Tystnaden gjorde mig sa nervos att jag tackade for mig och gick och la mig pa dacket under. Tystnaden pa dacket ovanfor avtog inte trots att jag avlagsnat mig vilket var bra for da kunde jag sova.

Tidigt pa morgonen nasta dag var det dags for snorklingaventyr igen och snorklingen i omradet var den haftigaste jag hittills upplevt. Bland annat sag jag en gra fisk som var stor som en boll. En stor boll. Stimm med over hundra fiskar simmade i regnbagens alla farger simmade standigt pa mig sa jag overdriver inte nar jag skriver att jag hade det bra dar nere. Man kanske skulle kunna bo i korallrevet om det inte varit sa stromt.
Jag fick dyka upp till ytan och panikvinka till mig motorbaten som skeppat ut oss fran Wanna taki for att inte strommas ivag till Castawayon och bli tvungen att leva tillsammans med Tom Hanks. Hans sexuella frustrationen bor vara bortom alla granser som skeppsbruten... Som sagt jag var glad att komma upp ur vattnet och ta motorbaten tillbaks till Wanna taki igen.
Resten av tiden pa lustjakten tog jag det bra lugnt da jag och sjogang inte kommer bra overens vilket segelkatamaranen Pride of Airlie Blue i Australien kan bekrafta.

Vid tvatiden fraktades vi och vara ryggsackar over fran Wanna taki till en annan bat som till skillnad fran Wanna taki inte var en cruiser men som till skillnad fran Wanna taki cruisade runt. Farden tillbaks mot fastlandet var lika enastaende som farden norrut och det finns arligt talat inte mycket mer jag kan skriva for att beskriva det.

Beachcomber

Den sista on jag besokte i Yasawaogruppen var beachcomber och den ar kannd som den vildaste partyon i omradet. Personligen tog jag det valdigt lugnt eftersom jag var trott som tomten efter julnatten den kvallen. Jag somnade i sovsalen direkt efter incheckningen. Efter maten var jag tvungen att avlagsna mig for annu mera somn och kom ner igen till det annu ett togaparty runt klockan 22.00. Mina kreditkortsskulder fran oarna ligger i topp efter kvallarna och plussar man pa alla formodade kreditkortsbedragerier sa var mitt alternativ att inte anvanda kreditkortet aven pa Beachcomber ett bra beslut. Utan ol pa ett togaparty blev jag deprimerad och gick och la mig i tarar i sovsalen. Hann grata i tva sekunder innan jag var borta i djup somn.
En nagot trist sista kvall kan man tycka men jag ar inte bitter. Eller lite kanske...

Nasta dag tog jag farjan ifran mina vanner som skulle stanna pa on annu en natt. Sjalv fick jag kapa den sista kvallen for att hinna med flyget till Auckland. Mina vanners avsked var nagot utover det vanliga. Jag kommer aldrig glomma deras vanlighet och deras ansikten kommer for alltid vara ihagkomna i mitt hjarta. Deras rumpor har jag lattare att fortranga aven om det var det sista jag sag av dom nar de moonade at mig pa stranden.

Forsta dagens noteringar

Na men vad ar det har? Jag trodde jag var pa vag till fijioarna men istallet reser planet bakat i tiden och landar i ett andraklassparadis. Jag lyfte fran Auckland den 8de juli och nu ar det plotsligt den 7de. Jag ringde till mitt forflutna jag i Auckland for att se var jag egentligen holl hus datumet i fraga.
Vi tva pratade en stund om tiden som passerat mellan jag och mig sjalv. Jag borjade babbla om kanslor och kom snart in pa amnet sex. Jag tyckte det kandes lite genant da vi inte kannt varandra sa lange. Helt plotsligt borjar jag stona i luren sa jag la pa. Perversa javel.

Jag befinner mig pa Samoaoarna, eller i alla fall pa Upolu som ar huvudon inom Samoaogruppen. Pa Upolu ligger huvustaden huvudstaden Apia och cirka tva kilometer utanfor Apia bor jag i ett litet mysigt vandrarhem som drivs av ett litet mysigt par.
Andraklassparadis eller inte sa foralskade jag mig i Samoa redan forsta kvallen. Tropiskt regnskogsklimat, hoga berg i fjarran och at motsatt hall en obruten stilla havshorisont. Samoa har en avslappnad oppen befolkning dar grabbarna du passerar halsar glatt och dar toserna du passerar ler forforiskt. Jag har aldrig sett nagon som helst skonhet i mullighet men nar dessa korpulenta damer ger ifran sig sina solskensleenden sa far jag nastan skriva att det ligger nagot attraktivt till och med i flasket.

Andra dagens noteringar

Det lilla mysiga paret jag skrev om tidigare bestar av Rev och Patty. Rev visade sig vara en av de skonaste lirarna jag nagonsin stott pa. han kallas Rev eftersom han tidigare vad pastor och det ar inte den enda professionen han gett sig pa. Under sitt produktiva liv har han bland annat forsorjt sig som taxichauffor i Las Vegas, fastighetsmaklare i Nya Zeeland och sangare i Hong Kong.
Nu lever Rev stillsammare med sina sjua barn vilket ar en liten barnaskara i samoanska matt matt. Den yngste knatten ar ett ar och den aldsta ar sjutton ar. Rev sjalv fyllde 57 ar just denna dag. Produktiv var ordet sa Bull.
Rev spenderade sin fodelsedag med att guida runt mig pa Upolu och turen turguiden Rev tog mig pa tog mig till den mest storslagna natur jag nagonsin skadat. Hoga berg och djupa dalar helt inlindade i tatvuxen regnskog. Vattenfall som strommade ner i laguner med kristallklart vatten. Vita strander med korallrev nagra fa meter ut fran stranden. Kustgrottor vars vatten speglades upp i grottornas droppande tak.
Just en sadan grotta var turens forsta stopp. Fran en liten lagun simmade vi in en grotta och av nagon underlig anledning blev det liksom morkare morkare desto langre in i grottan vi kom. Nar det var som morkast kunde vi inte komma langre in i grottan... trodde jag.
"Now Buddy" sa Rev och jag blev lite radd vilket jag alltid blir nar medelaldersman sager skumma fraser. Min radsla ar psykisk betingad och har att gora med olyckliga omstandigheter under tidigare resor.
Rev hade dock inget ont uppsat utan pekade in mot ett av grottans horn och sa "Dive down there and you will see a light on the other side". Detta var ingen predikan fran den gamle pastorn utan en undervattensvagvisning. Jag ar inte riktigt den simmare jag skulle vilja vara och jag kan hogst halla andan i fem sekunder innan jag far panik och sprattlar med samtliga lemmar tills jag nar ytan.
Darfor tog jag det sakra fore det osakra och dok ner tre ganger och granskade ljuset pa andra sidan innan jag vagade mig in i undervattenspassagen. Men same old story i vilket fall och fem sekunder senare var min panik ett faktum. Fast jag drunknade inte... For min sprattling mot ljuset som jag trodde var himmelrikets port ledde mig ratt upp i den andra grottan.
Efter detta aventyr korsade vi Upolus berg for att oss till ons sodra kust Regnskogen och bristen pa civilisation runt den lilla bergvagen fick att borja tanka pa dinosaurier och jag blev ater igen lite radd. Jag blir lite radd ratt ofta... Psykiskt betingat. Utan urtidsodlor kom vi fram till den sodra kusten dar vi badade i vattenfall och floder och granskade gigantiska hal i marken.
Rev avslutade turen med att halla en forelasning om kokosnoten. Jag fick lara mig att Samoa ar byggt pa kokosnoter och att allt Samoa ar och star for ar kokosnotter. Jag fick aven lara mig att kokosnotten ar kallan till allt liv och att kokosnotter ar bast, ingen protest.
Rev blev bra exalterad i sitt berattande och fortsatte talet med att papeka att bibeln var en efterhandskonstruktion. Det vaxte inga applen pa kunskapens trad men desto fler kokosnotter. Eva plockade en not och for att oppna den dramde hon noten i stackars Adams huvud. Darav uppstod problematik i paradiset. Jag var forst lite skeptiskt till den alternativa tolkningen men orginalhistorien ar ju inte vettigare den sa varfor inte. Det vaxer inga applen pa Samoaoarna men manga kokosnotter vilket kan forklara var Edens lustgard lag i och med Revs teori.
Rev gick vidare nya testamentet dar det dracks kokosjuice och inte vin under nattvarden och Jesus, han blev uppspikad i en kokospalm han. Inte undra pa att Rev fick lamna sin pastortjanst.
Efter att knackt en kokosnot, surplat kokosmjolk, snaskat kokoskott och klunkat kokoskram sa gav vi oss tillbaks over bergen till gasthuset.
Pa kvallen var det dags for samoansk show och buffe i centrala Apia... Ja centrala och centrala. Alla byggnader i Apia ar centrala da staden ar minimal. Ungefar som Granna eller Floda. Det tar mig en kvart att ga till Apias huvudgata och jag bor pa en byvag.
Kvallen blev riktigt trevlig och med tanke pa mitt diplomatiska uppdrag for att varna om svensksamoanska relationer sa fick jag aran att ola och dinera med Samoas hogste domare. Buffen var riktigt god aven om det kanske blev en lite val vagad blandning modiga jag gav mig pa. Friterad kyckling, ra fisk, musslor, griljerad spadgris, potatissallad, wokad frukt, kottgryta och kopiosa mangder samoansk ol. Min mage och jag brukar komma bra overens aven om han far ta mycket skit men denna gangen sa han ifran. Jag fick alltsa dra mig tillbaks tamligen tidigt.
Innan jag hann till sangen hann jag dock med att se sjalva sangen. Danserna var ju trevliga och sadar men de tufftuffaste danserna av de alla var elddanserna. De samoanska dansarna lekte med vilt med brinnande pinnar och tuttade bland annat eller pa scenens golv och sina egna konsorgan i takt till fartfyllda trummor. Jag appladerade handerna blodiga.

Tredje och fjarde dagens noteringar

Nu har jag lamnat Apia bakom mig for att testa det som manga turistbyraer sager att man maste testa pa pa Samoa. Skrivligen att bo i en oppen strandhydda vid nagon av Samoas manga strander. Maste man sa maste man sa nu ligger jag i en strandhydda och lyssnar pa vagorna... Sa trevligt sa. Det lite nagot halvtrista ar att vagorna lite nagot halvoverrostas av presseningen som fladdrar i vinden. Med presseningen har jag tackt halva hyddans oppna vaggar for att skydda mig mot regn och vind. Hyddan ar alltsa nu bara halvoppen vilket bara ar halvkul (vilket aven far sagas om hur jag formulerar detta stycket). Jag har trots allt fortfarande en fin vy over Stilla havet som startar tre meter harifran sa jag ar glad.
Forutom att lyssna pa vagorna och vinden sa granskar jag mitt myggnat uppe i taket. Det finns inte sa mycket annat att gora i min hydda da det enda som finns i hyddan ar en madrass och just ett myggnat. Myggnatet skyddar sadar bra mot myrfamiljen som flyttat in. Jag ar djurvan forstass sa myrorna och jag lever i en nara och kanslig symbios pa madrassen.
En person som daremot inte ar djurvan ar samoanen som kastade ut en hund fran en sex meter hog terass da hunden inte hade tillatelse att vara dar. Detta skedde under gardagens middag och de vasterlandska fjollturisterna bara gapade at djurbehandlingen.Jag och en annan svensk foljde i alla fall manlig svensk tradition och skrattade at hundens ode och vipps sa var vi lika hatade av restauranggasterna som den hundslungande samoanen.
Middagen avslutades aven denna kvall med elddans men denna gangen var inga konsorgan i rikszonen sa den kandes lite tam.

Denna forsta heldag pa stranden har varit regnig, blasig och molnig. Man ar har endast en vecka och sa behandlar gud mig sa har. FAAN FAAN FAAN!!! Men inte ar jag ledsen over det med den positiva livsenergi jag sitter inne pa.
Jag tog det regniga tillfallet i akt och begav mig till vattnet for att fortsatta det jag startade i Australien. Min inlarning inom snorkling.
Jag sag kanske 25 olika sorters fargglada fiskar ute vid korallrevet och jag fick panik kanske 25 ganger pa grund av diverse faktorer vilket gjorde att jag fick simma i land och lugna mig 25 ganger. Jag maste skriva att jag i slutet av dagen snorklade runt riktig elegant och for att fira detta gav jag mig pa den ytterst svara konsten att dyka ner till botten. Nar snorkelroret kommer under vattenytan fylls det med? Just det! Vatten! Ganska naturligt. Denna process var inget undantag i mitt fall. En van snorklare skulle alltsa kanske andas ut nar han nar vattenytan igen for att pa sa vis blasa ut vattnet i roret. Jag foljde mina djuriska instinkter och andades in. Paniken som nu skoljde genom min kropp fick de andra panikerna att framsta som gulliga harpaltar pa blommiga sommarangar. Fast jag drunknade inte och det ar ju bra.

Femte dagens noteringar

Detta blev min sista dag i hyddan pa stranden jag imorgon ska tillbaks till the big happening i Apia, Revs fodelsedagsfest. Jag spenderade dagen lika sansat som gardagen da jag aterigen varit ute vid korallrevet och svalt stora mangder saltvatten. Idag var det tyvarr starka strommar, strommarna ar starka, starka strommar, strommarna ar starka vilket var lite riskabelt att snorkla i.
Jag kunde inte kontrollera alls var jag flot fram och min dumma sida sag det som en avslappnad sightseeing tur over korallrevet. Min nagot vettigare sida insag tio minuter senare att dar korallrevet slutar 60 meter ut fran stranden finns det ett ont brad djup som man ej vill besoka sa jag sprattlade mig i land och spenderade resten av dagen med att samla strandsnackor.

Nu ar det kvall och sangdags for lillen da bussen jag tankte ta i morgon ska passera taofua mellan fem och atta morgontid. Vilken exakt tidpunkt det blir beror pa forarens somnrutiner, bussens kondition och en fjarils vingslag pa andra sidan jorden... Det skulle kunna vara nagonstans i Sverige med andra ord. Vallingby... eller Bromma...