Bra låttexter enligt mig
Johan Johansson - Va
Solen lyser på psykopat över A-lagsbänk och på börsmagnat
Sol över fattig och rik.
Den lyser högt över full och fet över fnask och barn och polispiket.
Sol över fattig och rik
Om du sitter i fönstret och ser, hur dem nedanför strider för mer
Och du inte behöver va med är du fattig eller rik då?
VA?!
Tiden rullar för bög och bi och för kärnkraftstok och finansgeni
Den rullar för fattig och rik
Tiden rullar för dealare och för HIV-are och civilare
Den rullar för fattig och rik
Nu när rikedom går över lik kanske pengar är bortkastat slit?
Kanske rikedom är att va fri? Är du fattig eller rik då?
Va?!
För både VD och idiot får smaka samma sol och samma evighet
Och kanske jag är en idiot det bedömer inte jag
Men du som nu gör det, kan du också se att är rik för det
...eller?
VA?!
Döden väntar på mig och er och på hund och kung och politiker
Till och med fattig och rik.
Döden väntar på kattmatstant och på hyreshaj och på landstingspamp
Till och med mäktig och rik.
Så när du ser din historia ta slut och du tänker på vad du fått ut
Och är stolt för att du är just du
är du fattig eller rik då?
Glad för att du är just du
är du fattig eller rik då?
VA?! VA?!
Cranberries - Dreams
Oh my life is changing everyday
In every possible way
And oh my dreams, it’s never quite as it seems
Never quite as it seems
I know I felt like this before
But now I’m feeling it even more
Because it came from you
Then I open up and see
The person falling here is me
A different way to be
I want more, impossible to ignore
Impossible to ignore
They’ll come true, impossible not to do
Impossible not to do
Now I tell you openly
You have my heart so don’t hurt me
Youre what I couldn’t find
A totally amazing mind
So understanding and so kind
You’re everything to me
Oh my life is changing everyday
Every possible way
Though my dreams, it’s never quite as it seems
’cause you’re a dream to me
Dream to me
Solen lyser på psykopat över A-lagsbänk och på börsmagnat
Sol över fattig och rik.
Den lyser högt över full och fet över fnask och barn och polispiket.
Sol över fattig och rik
Om du sitter i fönstret och ser, hur dem nedanför strider för mer
Och du inte behöver va med är du fattig eller rik då?
VA?!
Tiden rullar för bög och bi och för kärnkraftstok och finansgeni
Den rullar för fattig och rik
Tiden rullar för dealare och för HIV-are och civilare
Den rullar för fattig och rik
Nu när rikedom går över lik kanske pengar är bortkastat slit?
Kanske rikedom är att va fri? Är du fattig eller rik då?
Va?!
För både VD och idiot får smaka samma sol och samma evighet
Och kanske jag är en idiot det bedömer inte jag
Men du som nu gör det, kan du också se att är rik för det
...eller?
VA?!
Döden väntar på mig och er och på hund och kung och politiker
Till och med fattig och rik.
Döden väntar på kattmatstant och på hyreshaj och på landstingspamp
Till och med mäktig och rik.
Så när du ser din historia ta slut och du tänker på vad du fått ut
Och är stolt för att du är just du
är du fattig eller rik då?
Glad för att du är just du
är du fattig eller rik då?
VA?! VA?!
Peter R Ericson - Sommarkort
Somliga säger lever i evighet
Fast döden är det sannaste som de vet
Andra säger lyckan den finns i ett ögonlick
Fast de aldrig hann i fatt det de fick
I kärlek och hat, fiende kamrat
I glädje och sorg, hydda och borg
Tar vi ett kort på barnen i sommartid
När de dansar, när de dansar
En stund på jorden
Om du går runt i cirklar eller rakt dit du vill
Om du står långt ifrån eller tätt intill
Vi sparar alla lögner till morgonen efter
Och reser upp glasen som föll under festen
I kärlek och hat, fiende kamrat
Glädje och sorg, hydda och borg
Tar vi ett kort på barnen i sommartid
När de dansar, när de dansar
En stund på jorden
Så tar vi ett kort på barnen i sommartid
När de dansar, när de dansar
En stund på jorden
Arcade fire - Wake up
Somethin' filled up
my heart with nothin',
someone told me not to cry.
But now that I'm older,
my heart's colder,
and I can see that it's a lie.
Children wake up,
hold your mistake up,
before they turn the summer into dust.
If the children don't grow up,
our bodies get bigger but our hearts get torn up.
We're just a million little gods causin' rain storms turnin' every good thing to
rust.
I guess we'll just have to adjust.
With my lightnin' bolts a glowin'
I can see where I am goin' to be
when the reaper he reaches and touches my hand.
You'd better look out below
MGMT - Time to pretend
I'm feeling rough, I'm feeling raw, I'm in the prime of my life.
Let's make some music, make some money, find some models for wives.
I'll move to Paris, shoot some heroin, and fuck with the stars.
You man the island and the cocaine and the elegant cars.
This is our decision, to live fast and die young.
We've got the vision, now let's have some fun.
Yeah, it's overwhelming, but what else can we do.
Get jobs in offices, and wake up for the morning commute.
Forget about our mothers and our friends
We're fated to pretend
To pretend
We're fated to pretend
To pretend
I'll miss the playgrounds and the animals and digging up worms
I'll miss the comfort of my mother and the weight of the world
I'll miss my sister, miss my father, miss my dog and my home
Yeah, I'll miss the boredom and the freedom and the time spent alone.
There's really nothing, nothing we can do
Love must be forgotten, life can always start up anew.
The models will have children, we'll get a divorce
We'll find some more models, everything must run it's course.
We'll choke on our vomit and that will be the end
We were fated to pretend
To pretend
We're fated to pretend
To pretend
I'm feeling rough, I'm feeling raw, I'm in the prime of my life.
Let's make some music, make some money, find some models for wives.
I'll move to Paris, shoot some heroin, and fuck with the stars.
You man the island and the cocaine and the elegant cars.
This is our decision, to live fast and die young.
We've got the vision, now let's have some fun.
Yeah, it's overwhelming, but what else can we do.
Get jobs in offices, and wake up for the morning commute.
Forget about our mothers and our friends
We're fated to pretend
To pretend
We're fated to pretend
To pretend
I'll miss the playgrounds and the animals and digging up worms
I'll miss the comfort of my mother and the weight of the world
I'll miss my sister, miss my father, miss my dog and my home
Yeah, I'll miss the boredom and the freedom and the time spent alone.
There's really nothing, nothing we can do
Love must be forgotten, life can always start up anew.
The models will have children, we'll get a divorce
We'll find some more models, everything must run it's course.
We'll choke on our vomit and that will be the end
We were fated to pretend
To pretend
We're fated to pretend
To pretend
Cranberries - Dreams
Oh my life is changing everyday
In every possible way
And oh my dreams, it’s never quite as it seems
Never quite as it seems
I know I felt like this before
But now I’m feeling it even more
Because it came from you
Then I open up and see
The person falling here is me
A different way to be
I want more, impossible to ignore
Impossible to ignore
They’ll come true, impossible not to do
Impossible not to do
Now I tell you openly
You have my heart so don’t hurt me
Youre what I couldn’t find
A totally amazing mind
So understanding and so kind
You’re everything to me
Oh my life is changing everyday
Every possible way
Though my dreams, it’s never quite as it seems
’cause you’re a dream to me
Dream to me
Cornelis Vreeswijk - I mina kvart (orginaltext Kim Larsen - This is my life)
Det här är mitt liv Det här är min tid
Visa mig ljus och går dit
Ge mig mitt vin, bittert och sött
Och en liten bit bröd och jag är nöjd
Inget guld från Xanadu kan få mig att finna ro
Så visa mig ljus och jag går dit
Jag vill inte såra någon alls men jag fryser och det är kallt
Det här är mitt liv, jag står bredvid
I mina kvarter, ja allt som du ser
Det här är mitt liv, det går en tid
Jag såg ett spöke bakom min dörr när pojkarna vid fronten föll
En brusten dröm och inget mer
En ung kvinna sjöng på en sång, sorgsen, stark på en gång
Så visa mig ljus och jag går dit
Bruce Springsteen - Paradise
Where the river runs black
I take the schoolbooks from your pack
Plastics, wire and your kiss
The breath of eternity on your lips
In the crowded marketplace
I drift from face to face
I hold my breath and close my eyes
I hold my breath and close my eyes
And I wait for paradise
And I wait for paradise
The virginia hills have gone to brown
Another day another sun going down
I visit you in another dream
I visit you in another dream
I reach and feel your hair
Your smell lingers in the air
I brush your cheek with my fingertips
I taste the void upon your lips
And I wait for paradise
And I wait for paradise
I search for you on the other side
Where the river runs clean and wide
Up to my heart the waters rise
Up to my heart the waters rise
I sink `neath the water cool and clear
Drifting down, I disappear
I see you on the other side
I search for the peace in your eyes
But they're as empty as paradise
They're as empty as paradise
I break above the waves
I feel the sun upon my face
Evert Taube - Sjuttonde balladen
Det kostar på att hålla fred, gud vet,
med den som tigger mig att jag skall sjunga,
och smickrar mig inför allmänhet,
men mördar mig i lönndom med sin tunga.
Det kostar på att dricka av hans vin,
med tvekan fattar jag det fyllda glaset,
han skryter med att han betalt kalaset
och kallar mig bakom ryggen för ett svin.
Men jag har råd, du gamle lurifax,
och Ni, min nådiga, med allt ert pladder,
se, jag har råd att sjunga för er strax
med poesi besvarar jag ert sladder
Med gudar dricker jag för ert väl
och lockar fredens ängel ner i gruset,
sen jag visat, vem som tålde ruset,
och sagt er sanningen och frälst min själ.
Ty sanningen gör gott, och det är sant
att om i detta land man bryter seden
och inte ständigt kacklar likadant
som alla andra kycklingar i reden
men går sin egen väg med stor besvär,
förgäter fulheten för allt det sköna,
då kacklar alltid någon gammal höna,
hur förfärligt lättsinnig man är.
Men kackla ni i morgon, just idag
när jag har ordet, vill jag hellre gala:
Kuckeliku! Mitt herrskap, till behag
för er jag har satt livet på det hala,
tänkt mer på glädjen än på gods och gull,
ty någon skall fördriva tråkigheten
om ryktet ock skall gå till evigheten,
att jag har sjungit för att jag var full.
Jag står här ensam, fast i lustigt lag,
nåväl, med rätt, ty själv min väg jag väljer
och målet ser jag tydligt, dag från dag,
långt bortom dessa flaskor och buteljer.
Och just vid dessa silversträngars drill
en röst mig når, som hörs blott av poeter,
jag glömmer därvid alla små förtreter
och dricker, stolt, min ädla sångmö till!
Bob Dylan - Boots of spanish leather
Oh I'm sailin' away my own true love
I'm sailin' away in the morning
Is there something I can send you from across the sea
From the place that I'll be landing ?
No, there's nothin' you can send me, my own true love
There's nothin' I wish to be ownin'
Just carry yourself back to me unspoiled
From across that lonesome ocean.
Oh, but I just thought you might want something fine
Made of silver or of golden
Either from the mountains of Madrid
Or from the coast of Barcelona?
Oh, but if I had the stars from the darkest night
And the diamonds from the deepest ocean
I'd forsake them all for your sweet kiss
For that's all I'm wishin' to be ownin'.
That I might be gone a long time
And it's only that I'm askin'
Is there something I can send you to remember me by
To make your time more easy passin' ?
Oh, how can, how can you ask me again
It only brings me sorrow
The same thing I want from you today
I would want again tomorrow.
I got a letter on a lonesome day
It was from her ship a-sailin'
Saying I don't know when I'll be comin' back again
It depends on how I'm a-feelin'.
Well, if you, my love, must think that-a-way
I'm sure your mind is roarmin'
I'm sure your thoughts are not with me
But with the country to where you're goin'.
So take heed, take heed of the western wind
Take heed of the stormy weather
And yes, there's something you can send back to me
Spanish boots of Spanish leather.
Bonnie Prince Billie - I've see a darkness
Well, you're my friend, (that's what you told me)
And can you see (what's inside of me)
Many times we've been out drinking
And many times we've shared our thoughts
But did you ever, ever notice, the kind of thoughts I got
Well you know I have a love, a love for everyone I know
And you know I have a drive to live I won't let go
But can you see it's opposition, comes rising up sometimes
That it's dreadful antiposition, comes blacking in my mind
And then I see a darkness
And then I see a darkness
And then I see a darkness
And then I see a darkness
And did you know how much I love you
Is a hope that somehow you, you
Can save me from this darkness
Well I hope that someday buddy
We have peace in our lives
Together or apart
Alone or with our wives
And we can stop our whoring
And pull the smiles inside
And light it up forever
And never go to sleep
My best unbeaten brother
This isn't all I see
Oh no, I see a darkness
Oh no, I see a darkness
Oh no, I see a darkness
Oh no, I see a darkness
And did you know how much I love you
Is a hope that somehow you, you
Can save me from this darkness
Björn Ulvaeus - Du måste finnas
Du fördrev mig Gud.
Från mitt hemland slets jag bort.
Här är jag en flykting och en främling, och det ödet finner jag mig i.
Men du tog mitt barn, och du tar mej från min man,
jag kan inte längre se en mening.
Vad är det du vill? vad ska jag tro?
Tanken är svindlande, framför mig gapar en avgrund.
Hela mitt väsen gör uppror och vill säga nej.
Frågan är väckt och nu darrar min själ innför svaret.
Att du inte finns till, fast jag trodde på dig.
Vem skulle hjälpa mig uthärda livet härute?
Vem skulle ge mig den kraften som jag måste få?
Vem skulle trösta mig, jag är så liten på jorden?
Om du inte fanns till, ja vad gjorde jag då?
Nej du måste finnas, du måste. Jag lever mitt liv genom dig.
Utan dig är jag en spillra på ett mörkt och stormigt hav.
Du måste finnas, du måste, hur kan du då överge mig?
Jag vore ingenstans, jag vore ingenting. Om du inte fanns.
Aldrig förut har jag haft dig i tal eller tanke.
Det lilla ordet som skrämmer och plågar mig så.
Ordet är om, om jag bett alla böner förgäves?
Om du inte finns till vad ska jag göra då?
Vem skulle känna min ånger och sedan förlåta?
Friden i själen, ja vem skulle skänka mig den?
Vem skulle så ta emot mig till slut efter döden?
Om du inte fanns till, vem tog hand om mig sen?
Nej, du måste finnas, du måste, jag lever mitt liv genom dig.
Utan dig är jag en spillra på ett mörkt och stormigt hav.
Du måste finnas, du måste, hur kan du då överge mig?
Jag vore ingenstans, jag vore ingenting. Om du inte fanns
Du måste finnas du måste, hur kan du då överge mig?
Jag vore ingenstans,
jag vore ingenting om du inte fanns.
Where the river runs black
I take the schoolbooks from your pack
Plastics, wire and your kiss
The breath of eternity on your lips
In the crowded marketplace
I drift from face to face
I hold my breath and close my eyes
I hold my breath and close my eyes
And I wait for paradise
And I wait for paradise
The virginia hills have gone to brown
Another day another sun going down
I visit you in another dream
I visit you in another dream
I reach and feel your hair
Your smell lingers in the air
I brush your cheek with my fingertips
I taste the void upon your lips
And I wait for paradise
And I wait for paradise
I search for you on the other side
Where the river runs clean and wide
Up to my heart the waters rise
Up to my heart the waters rise
I sink `neath the water cool and clear
Drifting down, I disappear
I see you on the other side
I search for the peace in your eyes
But they're as empty as paradise
They're as empty as paradise
I break above the waves
I feel the sun upon my face
Evert Taube - Sjuttonde balladen
Det kostar på att hålla fred, gud vet,
med den som tigger mig att jag skall sjunga,
och smickrar mig inför allmänhet,
men mördar mig i lönndom med sin tunga.
Det kostar på att dricka av hans vin,
med tvekan fattar jag det fyllda glaset,
han skryter med att han betalt kalaset
och kallar mig bakom ryggen för ett svin.
Men jag har råd, du gamle lurifax,
och Ni, min nådiga, med allt ert pladder,
se, jag har råd att sjunga för er strax
med poesi besvarar jag ert sladder
Med gudar dricker jag för ert väl
och lockar fredens ängel ner i gruset,
sen jag visat, vem som tålde ruset,
och sagt er sanningen och frälst min själ.
Ty sanningen gör gott, och det är sant
att om i detta land man bryter seden
och inte ständigt kacklar likadant
som alla andra kycklingar i reden
men går sin egen väg med stor besvär,
förgäter fulheten för allt det sköna,
då kacklar alltid någon gammal höna,
hur förfärligt lättsinnig man är.
Men kackla ni i morgon, just idag
när jag har ordet, vill jag hellre gala:
Kuckeliku! Mitt herrskap, till behag
för er jag har satt livet på det hala,
tänkt mer på glädjen än på gods och gull,
ty någon skall fördriva tråkigheten
om ryktet ock skall gå till evigheten,
att jag har sjungit för att jag var full.
Jag står här ensam, fast i lustigt lag,
nåväl, med rätt, ty själv min väg jag väljer
och målet ser jag tydligt, dag från dag,
långt bortom dessa flaskor och buteljer.
Och just vid dessa silversträngars drill
en röst mig når, som hörs blott av poeter,
jag glömmer därvid alla små förtreter
och dricker, stolt, min ädla sångmö till!
Bob Dylan - Boots of spanish leather
Oh I'm sailin' away my own true love
I'm sailin' away in the morning
Is there something I can send you from across the sea
From the place that I'll be landing ?
No, there's nothin' you can send me, my own true love
There's nothin' I wish to be ownin'
Just carry yourself back to me unspoiled
From across that lonesome ocean.
Oh, but I just thought you might want something fine
Made of silver or of golden
Either from the mountains of Madrid
Or from the coast of Barcelona?
Oh, but if I had the stars from the darkest night
And the diamonds from the deepest ocean
I'd forsake them all for your sweet kiss
For that's all I'm wishin' to be ownin'.
That I might be gone a long time
And it's only that I'm askin'
Is there something I can send you to remember me by
To make your time more easy passin' ?
Oh, how can, how can you ask me again
It only brings me sorrow
The same thing I want from you today
I would want again tomorrow.
I got a letter on a lonesome day
It was from her ship a-sailin'
Saying I don't know when I'll be comin' back again
It depends on how I'm a-feelin'.
Well, if you, my love, must think that-a-way
I'm sure your mind is roarmin'
I'm sure your thoughts are not with me
But with the country to where you're goin'.
So take heed, take heed of the western wind
Take heed of the stormy weather
And yes, there's something you can send back to me
Spanish boots of Spanish leather.
Bonnie Prince Billie - I've see a darkness
Well, you're my friend, (that's what you told me)
And can you see (what's inside of me)
Many times we've been out drinking
And many times we've shared our thoughts
But did you ever, ever notice, the kind of thoughts I got
Well you know I have a love, a love for everyone I know
And you know I have a drive to live I won't let go
But can you see it's opposition, comes rising up sometimes
That it's dreadful antiposition, comes blacking in my mind
And then I see a darkness
And then I see a darkness
And then I see a darkness
And then I see a darkness
And did you know how much I love you
Is a hope that somehow you, you
Can save me from this darkness
Well I hope that someday buddy
We have peace in our lives
Together or apart
Alone or with our wives
And we can stop our whoring
And pull the smiles inside
And light it up forever
And never go to sleep
My best unbeaten brother
This isn't all I see
Oh no, I see a darkness
Oh no, I see a darkness
Oh no, I see a darkness
Oh no, I see a darkness
And did you know how much I love you
Is a hope that somehow you, you
Can save me from this darkness
Björn Ulvaeus - Du måste finnas
Du fördrev mig Gud.
Från mitt hemland slets jag bort.
Här är jag en flykting och en främling, och det ödet finner jag mig i.
Men du tog mitt barn, och du tar mej från min man,
jag kan inte längre se en mening.
Vad är det du vill? vad ska jag tro?
Tanken är svindlande, framför mig gapar en avgrund.
Hela mitt väsen gör uppror och vill säga nej.
Frågan är väckt och nu darrar min själ innför svaret.
Att du inte finns till, fast jag trodde på dig.
Vem skulle hjälpa mig uthärda livet härute?
Vem skulle ge mig den kraften som jag måste få?
Vem skulle trösta mig, jag är så liten på jorden?
Om du inte fanns till, ja vad gjorde jag då?
Nej du måste finnas, du måste. Jag lever mitt liv genom dig.
Utan dig är jag en spillra på ett mörkt och stormigt hav.
Du måste finnas, du måste, hur kan du då överge mig?
Jag vore ingenstans, jag vore ingenting. Om du inte fanns.
Aldrig förut har jag haft dig i tal eller tanke.
Det lilla ordet som skrämmer och plågar mig så.
Ordet är om, om jag bett alla böner förgäves?
Om du inte finns till vad ska jag göra då?
Vem skulle känna min ånger och sedan förlåta?
Friden i själen, ja vem skulle skänka mig den?
Vem skulle så ta emot mig till slut efter döden?
Om du inte fanns till, vem tog hand om mig sen?
Nej, du måste finnas, du måste, jag lever mitt liv genom dig.
Utan dig är jag en spillra på ett mörkt och stormigt hav.
Du måste finnas, du måste, hur kan du då överge mig?
Jag vore ingenstans, jag vore ingenting. Om du inte fanns
Du måste finnas du måste, hur kan du då överge mig?
Jag vore ingenstans,
jag vore ingenting om du inte fanns.
Sagostund
Så nu har jag fått sova ut efter några dagars intensiva kvällsaktiviteter och tidiga uppstigningar och kan koncentrera fram ännu ett inlägg... Jag har under 22 bistra år lärt känna mig själv till den grad att jag nu vet att källsortering av mina stinkande tankar till text förenklar miljön. Min globala miljökatastrof till medvetande är det kanske för sent att rädda, men jag är en naivt befolkad planet som lever på hoppet och älskar sagor...
Enligt mig så älskar alla som accepterar och aldrig ifrågasätter sin inlärda världsbild sagor... Och alla mår bra av en bra saga. Genom att rota runt i min ursäkt till mänsklig hjärna så är det knappast så att jag tror att jag någonsin kommer finna en sanning bortom den etablerade logiska och vetenskapligt bevisade världsuppfattningen. Nej det jag söker är endast en saga som tilltalar mig mer... För vem vill inte höra den saga som passar en själv bäst?
Hade det inte varit så mycket mysigare och trevligare om hela världen och alla dess invånare levde i sagornas värld?... Och enligt mig är det så på riktigt! All information, all logik och all vetenskap är skapade av mänskliga fantasifulla sinnen... Sagor som medicin för vårt eget välbefinnande.
Antingen lever man sig in i den sagan som man har blivit inlärd från barns ben eller så fantiserar man fram sin egen... I mitt tycke ska man leva i enlighet med vad man själv vill och via en väg som gör att man mår bra och är stolt. Min kritik landar på att samhället som det ser ut idag presenter väldigt få sagoalternativ... Min kritik landar på att samhället ogillar att låta andra sagor än sin egen se vilda fantasi se dagens ljus... Livet är en saga och ett äventyr med en början och ett relativt kort slut. Låt inga andra jävlar försöka styra det.
Som vanligt svänger jag av från min motorväg och börjar skriva överseriöst trams som jag inte alls tänkt skriva. Jag är väldigt lättdistraherad och har svårigheter att koncentrera mig på ett ämn... Oj nu flyger det en drake utanför mitt fönster i enlighet med min sagoteori! Undrar vad draken kan tänkas heta? Starke Arvid kanske... Det påminner mig om en kille som hette Arvid, han var visserligen inte särskilt stark men... BRYT! Det jag ville ha skrivit är att jag är lättdistraherad.
... Detta är också en huvudanledning till att jag skriver. Jag får inte plats med särskilt mycke tankar i mitt tighta huvud. När det begränsade lagerutrymmet är fullt så är det helt lönlöst att få någon ordning på skiten och rent nonsens sipprar ut genom lagerutrymmets dörrar. Så på en liten söt gul gaffeltruck kör jag runt i mitt lager och försöker strukturera upp mig själv...
Detta leder mig till en problematisk situation som jag kört runt med de senaste veckorna och det handlade om att jag har helt enkelt haft för mycket att fundera över. Detta ledde i sin tur till att jag försökte måla upp en positiv ofunderande färg på mitt lagers ytterväggar för att inte oroa människor jag bryr mig om. Färgen var dock av så dålig och falsk kvalitét att hela min lagerlokal såg helt miserabelt ut efter att färgen torkat. Detta ledde i sin tur att jag plötsligt inte kände igen mitt lager alls!
När jag kom till mitt lager på min gaffeltruck på morgonen för arbeta så kändes det som jag truckat in ett lekprogram på tv.
Tvvärden - Välkomna till en ny omgång av theee Roccshow! Jag heter Roger Silversmith och mycket står på spel när vi ska försöka finna vem clownen Rocco verkligen är i showen som får dig att kikna av skratt eller kanske bryta samman i tårar? Haha! Har vi publiken med oss idag?!!
Publiken - JA!! WOOOOO!!
Tvvärden - Då säger vi välkomna till kvällens första, enda och alltid besökande gäst Rocco!!!
Publiken - WOOOOO!!
Jag - Tack tack..
Tvvärden - Men varför i hela friden har du med dig en gaffeltruck Rocco?!!
Jag - Jo för att ja
Tvvärden - Men det skiter väl jag i! HAHA!
Publiken - HAHA!!
Jag - ...
Tvvärden - Nu sätter vi igång spelet! Rocco... Framför dig här ser du tre identiskt lika dörrar. En av dörrarna leder till dig själv och de andra två leder dig långt bort ifrån vem du är!
Jag - Okej
Tvvärden - Nu ska du välja en dörr och hoppas på att du tar den dörr som leder tillbaks till dig själv så du får lite ordning på det där lagret du har!
Jag - Jag tar dörr nummer 1
Tvvärden - Okej då markerar vi dörr nummer 1. Men för att spetsa till det här cocktailspelet lite så öppnar jag jag dörr nr 2 istället! Och där bakom har vi en väg som leder bort till någon helt annan personlighet än din egen! Men du har valt nummer 1 och nu när du vet vad som finns bakom nr 2, vill du då byta till dörr nr 3 istället? Tänk efter noga nu...
Jag - ...
Vad borde jag ha gjort?
Att detta är en känd gåta med ett logiskt svar hjälpte mig inte... Logiska svar är inte allt alltid så logiska som vissa vill ge sken av.
Det som i slutändan hjälpte mig ut ur tvstudion och in genom rätt dörr var att ett beslut blev taget åt mig av en vän. Ett beslut jag inte ville ta men så här i efterhand så kändes det rätt nödvändigt för att jag skulle slappna av och landa lite. Min vän ska ha ett stort tack.
Har lärt mig att i många fall är det via andra som min egen saga kontrolleras och skrivs om... Det är tur för mig det för utan deras inverkan skulle inte sagan vara bra... Nej en saga utan stor inverkan av mina vänner hade haft för mycket vättar monster och annat oknytt i sig och förmodligen utspelat sig i Trollskogen.
Min saga har hursom helst fått nya kapitel att gå igenom från den svenska sjukvården och mitt fysiska tillstånd...
Rafiki - Men som jag ser det kan du antingen rymma från det ... eller lära av det
Helt rätt Rafiki... Och jag väljer att rymma genom att lämna landet och kontinenten på måndag!
Sagans värld kan du se och leva med
Sagans värld är lättare att leva med
Sagans värld är lättare att leva med
Solig dag
Har landat lite hastigt i mina hemtrakter då jag behövde ta ett allvarligt snack med en kirurg på Sahlgrenska sjukhuset. En solig onsdag kände mig manad att ta en promenad med mina hundar och en kamera i mitt nostalgiska Mecka. Detta blev resultatet.
Östermalm
Jag har gått jag runt lite i centrala Stockholm. Vid Sergels torg cyklade det runt en äldre man med megafon och sjöng
Mer brännvin uti glasen,
mera glas på våra bord.
Mera bord uppå kalasen,
mer kalas uppå vår jord.
Mera jordar omkring månen,
mera månar omkring Mars.
Mera marscher ner till Skåne,
mera Skåne gu´bevars.
För en inte särskilt förvånad Sergelstorgstrappa. Det mycket tragiska med situationen var att den äldre mannen påminde starkt om mig.
Från Sergels torg gick jag vidare till Stureplan och rakt in i Sturegallerian och vidare upp till café Stureplan. Så här långt in i drakens näste har jag nog aldrig befunnit mig... Det är ärligt talat en märklig och obehaglig känsla som slår till i dessa välståndets lokaler. Jag tror att rädslan sitter i att det vilken sekund som helst kan komma en hovmästare eller väktare och säga "Du får inte vara här! Du är inte fin nog! Du är inte rik nog och du är inte inavlad nog!". Detta är ett sannolikt scenario.
Varför skulle jag bry mig om det högre klassernas förakt då? - Jo för att jag är en svag karaktär utan självkänsla och jag vill bli accepterad av alla som jag omedvetet ser upp till! Jag vill vara som dom! Jag vill sitta på Titanic med mina rika vänner and retreat into a cloud of smoke and congratulate eachother on being masters of the universe! Jag vill kunna handla kläder i butiker horan Julia Roberts blir utkastad ifrån! Jag vill slippa hymla med nazistiska åsikter under privata middagar... Jag vill sätta mina barn på Sigtuna gymnasium!
Så hur ska jag gå till väga för att bli medlem i klubben?
- Börja deala kokain ala JW
- Låtsas att jag äger en afrikansk guldgruva
- Sälja min kropp till en rik grevinna som pimpar upp mig med sitt checkhäfte
- Eller ska jag helt enkelt gå fram till första bästa bakåtslickade William och sjunga:
Ooo obidoo
Jag vill ju va' som du
Jag vill se ut som du gå som du nu
Det vill jag nu ett djur som jag
Vill lära sig att bli en Stureplansbraaat!
Hans respons kanske blir en överraskande positiv sång:
Follow me
Everything is alright
I'll be the one to tuck you in at night
Mera troligt är att responsen blir en mycket mer negativ sång
stay off my back
Or I will attack
and you don't want that
Ett tredje alternativ som nog är den mest sannolika responsen på min skönsång är total ignorering då he walks on, doesnt look back, he pretends he cant her me, starts to whistle as he crosses the street, seems embarrassed to be there...
Då kommer jag skrika åt hans rygg:
OH! THINK TWICE! Its just another day for you and me in paradise!
Vid profetens skägg vad musiktextmässigt insnöat detta inlägget blivit då. Ännu en textmässig referens som spelas i mitt huvud när jag ser överklasskossorna svulla schwarzwaldtårta på caféborden bredvid är
Den perfeka människans form,
smal o slimmad som en lax.
Uppslutningen är helt enorm
bland den övergödda överklassen.
Pressen hjälper ta mej fan till
i antifetmapropagandan.
Dom vet ju att fetma säljer
i charkuterifabriker.
Jag behöver inte vara med!
Jag behöver inte vara med!
Jag behöver inte vara med!
I Mona Tumbas slim club!
Men några som skulle behöva vara med i klubben är de överviktiga damerna här. De rika unga männen och kvinnorna sitter inte på det här cafét tyvärr men hade de gjort det hade kanske takfast sjungit:
Att dom som kan springa, kan vi väl få jaga ?
När börjar vi vår jaktsäsong ?
Vi trycker ned arbetarbarnen i skiten,
För det gjorde pappa när pappa var liten!
Kaffet är uppdrucket för länge sedan det är dags att ge sig ut på Östermalms gator. Östermalms gator är som en freakshow fast helt tvärtom för det finns absolut inga människor med defekter eller handikapp... Vad tusan gör bourgeoisin om de får skelögda ungar, ungar med dålig hy eller helt enkelt fula och ludna ungar... Dränker de dom i brunnen ala Domare Claude Frollo eller låser de in om i källaren ala Josef Fritzl. Hur som helst är alla på Östermalm vackra, stilrena o de liksom strålar tillbaks mot stockholmsolen... Till skillnad från sargade och missfärgade hud och klädstil som endast klarar av att stråla tillbaks radioaktivitet och månljus... Jag hör nog bättre hemma på Söder.
Mer brännvin uti glasen,
mera glas på våra bord.
Mera bord uppå kalasen,
mer kalas uppå vår jord.
Mera jordar omkring månen,
mera månar omkring Mars.
Mera marscher ner till Skåne,
mera Skåne gu´bevars.
För en inte särskilt förvånad Sergelstorgstrappa. Det mycket tragiska med situationen var att den äldre mannen påminde starkt om mig.
Från Sergels torg gick jag vidare till Stureplan och rakt in i Sturegallerian och vidare upp till café Stureplan. Så här långt in i drakens näste har jag nog aldrig befunnit mig... Det är ärligt talat en märklig och obehaglig känsla som slår till i dessa välståndets lokaler. Jag tror att rädslan sitter i att det vilken sekund som helst kan komma en hovmästare eller väktare och säga "Du får inte vara här! Du är inte fin nog! Du är inte rik nog och du är inte inavlad nog!". Detta är ett sannolikt scenario.
Varför skulle jag bry mig om det högre klassernas förakt då? - Jo för att jag är en svag karaktär utan självkänsla och jag vill bli accepterad av alla som jag omedvetet ser upp till! Jag vill vara som dom! Jag vill sitta på Titanic med mina rika vänner and retreat into a cloud of smoke and congratulate eachother on being masters of the universe! Jag vill kunna handla kläder i butiker horan Julia Roberts blir utkastad ifrån! Jag vill slippa hymla med nazistiska åsikter under privata middagar... Jag vill sätta mina barn på Sigtuna gymnasium!
Så hur ska jag gå till väga för att bli medlem i klubben?
- Börja deala kokain ala JW
- Låtsas att jag äger en afrikansk guldgruva
- Sälja min kropp till en rik grevinna som pimpar upp mig med sitt checkhäfte
- Eller ska jag helt enkelt gå fram till första bästa bakåtslickade William och sjunga:
Ooo obidoo
Jag vill ju va' som du
Jag vill se ut som du gå som du nu
Det vill jag nu ett djur som jag
Vill lära sig att bli en Stureplansbraaat!
Hans respons kanske blir en överraskande positiv sång:
Follow me
Everything is alright
I'll be the one to tuck you in at night
Mera troligt är att responsen blir en mycket mer negativ sång
stay off my back
Or I will attack
and you don't want that
Ett tredje alternativ som nog är den mest sannolika responsen på min skönsång är total ignorering då he walks on, doesnt look back, he pretends he cant her me, starts to whistle as he crosses the street, seems embarrassed to be there...
Då kommer jag skrika åt hans rygg:
OH! THINK TWICE! Its just another day for you and me in paradise!
Vid profetens skägg vad musiktextmässigt insnöat detta inlägget blivit då. Ännu en textmässig referens som spelas i mitt huvud när jag ser överklasskossorna svulla schwarzwaldtårta på caféborden bredvid är
Den perfeka människans form,
smal o slimmad som en lax.
Uppslutningen är helt enorm
bland den övergödda överklassen.
Pressen hjälper ta mej fan till
i antifetmapropagandan.
Dom vet ju att fetma säljer
i charkuterifabriker.
Jag behöver inte vara med!
Jag behöver inte vara med!
Jag behöver inte vara med!
I Mona Tumbas slim club!
Men några som skulle behöva vara med i klubben är de överviktiga damerna här. De rika unga männen och kvinnorna sitter inte på det här cafét tyvärr men hade de gjort det hade kanske takfast sjungit:
Att dom som kan springa, kan vi väl få jaga ?
När börjar vi vår jaktsäsong ?
Vi trycker ned arbetarbarnen i skiten,
För det gjorde pappa när pappa var liten!
Kaffet är uppdrucket för länge sedan det är dags att ge sig ut på Östermalms gator. Östermalms gator är som en freakshow fast helt tvärtom för det finns absolut inga människor med defekter eller handikapp... Vad tusan gör bourgeoisin om de får skelögda ungar, ungar med dålig hy eller helt enkelt fula och ludna ungar... Dränker de dom i brunnen ala Domare Claude Frollo eller låser de in om i källaren ala Josef Fritzl. Hur som helst är alla på Östermalm vackra, stilrena o de liksom strålar tillbaks mot stockholmsolen... Till skillnad från sargade och missfärgade hud och klädstil som endast klarar av att stråla tillbaks radioaktivitet och månljus... Jag hör nog bättre hemma på Söder.
Men de facto så hör jag inte hemma i Stockholm... Eller Göteborg. Jag får fundera en stund till om jag hör hemma någonstans eller om man i slutändan endast kan höra hemma i sig själv.