Lima
Hej
Nu har jag landat i Lima och nej det ar inte den svenska dalaLima jag pratar om har aven om den bonnhalan sakert ocksa har sina exotiska inslag att bjuda pa. Det Lima jag befinner mig i ligger i Sydamerika (Its like america, but south) och mer specifikt i landet Peru dar Lima da ar huvudstad.
Flygresan hit gick tamligen smartfritt men hjalp vad USA brakar med vanliga hederliga resenarer och da aven vanliga resenarer som inte ens vill in deras javla skitland utan vidare till andra mer kultiverade kontinenter! De ma handa att forsta terroristattackerna handlade om att extrema fundamentalister i Mellanostern skarpt ogillade USAs stod till de kapitalistiska oljekonungarna i exempelvis Saudiarabien... Men nu tror jag mer pa att terroristerna fortsatter planera terrordad mot USA pagrund av att deras inresesystem ska vara sa sabla komplicerat!! Det ar en bra ond cirkel terroristerna och US border and custom protection hamnat i!
Men Lima ar trevligt hur som helst och bra stort med sju miljoner invanare i stadskarnan. Jag trodde det skulle vara en helt annan sida av planeten men Lima ar ganska vasterligt civiliserat vilket forvisso kan bero pa att jag bor i den mer vastligt civiliserade delen av staden, Miraflores. Forst hade jag tankt att bo hos nagra manniskor jag raggat upp pa internet men de ville inte alls svara i sin telefon sa det blev ett hostel istallet.
Det ar nu Perus independence day och jag hade ju latt trott att den skulle firas med tiotusen kondorer insvepta i peruanska flaggor som slapptes ut over staden... Men Lima ar mycket mer stilla an vad jag forvantat mig och den nationalistiska andan syns mest i flaggor som hanger fran bilar... Bilar som stannar vid rodljus! Jag trodde sydamerikansk trafik skulle vara brutalare an sydamerikansk kravallpolis men trafiken rullar pa lugnt och stilla... Hela staden ar ratt lugn och stilla faktiskt och alla tar det lugnt och skoter sitt.
Temperaturen ar cirka 15 grader och vadret gratt. Men gratt vader tvattar jag bort med lite peruansk ol deras sjalvstandighet till ara och det gor jag nu
Salute.
Nu har jag landat i Lima och nej det ar inte den svenska dalaLima jag pratar om har aven om den bonnhalan sakert ocksa har sina exotiska inslag att bjuda pa. Det Lima jag befinner mig i ligger i Sydamerika (Its like america, but south) och mer specifikt i landet Peru dar Lima da ar huvudstad.
Flygresan hit gick tamligen smartfritt men hjalp vad USA brakar med vanliga hederliga resenarer och da aven vanliga resenarer som inte ens vill in deras javla skitland utan vidare till andra mer kultiverade kontinenter! De ma handa att forsta terroristattackerna handlade om att extrema fundamentalister i Mellanostern skarpt ogillade USAs stod till de kapitalistiska oljekonungarna i exempelvis Saudiarabien... Men nu tror jag mer pa att terroristerna fortsatter planera terrordad mot USA pagrund av att deras inresesystem ska vara sa sabla komplicerat!! Det ar en bra ond cirkel terroristerna och US border and custom protection hamnat i!
Men Lima ar trevligt hur som helst och bra stort med sju miljoner invanare i stadskarnan. Jag trodde det skulle vara en helt annan sida av planeten men Lima ar ganska vasterligt civiliserat vilket forvisso kan bero pa att jag bor i den mer vastligt civiliserade delen av staden, Miraflores. Forst hade jag tankt att bo hos nagra manniskor jag raggat upp pa internet men de ville inte alls svara i sin telefon sa det blev ett hostel istallet.
Det ar nu Perus independence day och jag hade ju latt trott att den skulle firas med tiotusen kondorer insvepta i peruanska flaggor som slapptes ut over staden... Men Lima ar mycket mer stilla an vad jag forvantat mig och den nationalistiska andan syns mest i flaggor som hanger fran bilar... Bilar som stannar vid rodljus! Jag trodde sydamerikansk trafik skulle vara brutalare an sydamerikansk kravallpolis men trafiken rullar pa lugnt och stilla... Hela staden ar ratt lugn och stilla faktiskt och alla tar det lugnt och skoter sitt.
Temperaturen ar cirka 15 grader och vadret gratt. Men gratt vader tvattar jag bort med lite peruansk ol deras sjalvstandighet till ara och det gor jag nu
Salute.
Sammanfattning
Jag vill gärna själv hålla denna bloggen uppdaterad och då inte endast med pretanitösa sångtexter men tillfällena att överföra mina tankar om min tillvaro till internet faller mig förbi. Dessutom börjar jag väldigt gärna skriva i gåtor och tungor om tankar och funderingar som egentligen inte alls har med mig eller var jag befinner mig att göra. För att de få (noll senast jag sneglade på läsarmätaren) som intresserar sig för vad jag hålls med så tänkte jag sammanfatta lite hur min semester utspelat sig sedan jag lämnat min arbetsplats och boende i Beitostølen, Norge.
Oslo - Käkade bakfyllekebabpizza i Frognerparken! Allright
Göteborg - Quizade på Padington pub! Allright
Stockholm - Drack kaffe på Skinnaviksberget! Allright
Gävle - Ser en fritös för hemmabruk för första gången i mitt liv! Allright
Idre - Hjålper samer att plocka renkadaver! Allright
Stockholm - Springer stadsorientering i Årstad
Muskö - Bevittnar min moster och min kusin vara nära att börja slåss! Allright!
Stockholm - Springer satans fel på orienteringstävling i Trångsund! Allright
Götborg - Raggar upp en donna i Slottskogen! Allright
Kairo - Röker vattenpipa och surplar turkiskt kaffe på många coffeeshops! Allright
Alexandria - Får vår hyrbil fastkedjad av mutbar egyptisk polis! Allright
Kairo - Går på muslimskt bröllop och dansar nykter som enda västerlänning bland 50 araber! Allright
Sham El Sheik - Ogillar turistparadiset men finner vattenpipa och turkiskt kaffe i stadens gamla kvarter! Allright
Kairo - Surplar än lite mer turkiskt kaffe och röker än lite mer vattenpipa! Allright
Göteborg - Firar midsommar med en flaska fernet och mina andra syskon! Allright
Köpenhamn - Dricker öl på hustak under solnedång! Allright
Odense - Skriver musik med irländare vid sagolik å! Allright
Århus - Dricker tuborgpilsner för 10 danska kr på krog! Allright
Randers - Äter lunch med föräldrar till en god vän! Allright
Århus - Dricker till i den mån att jag missar bussen till Berlin! All... ehm...
Berlin - Tar tåget istället och festar nätterna långa då dagarna är alldeles för varma att vara utomhus på! Allright
Århus - Gör Århus osäkert via chillande i park följt på födelsedagsfirande! Allright
Köpenhamn - Sitter i mitten av Istedgate och dricker pilsner samt anammar den danska alkoholkulturen! Allright
Klitmøller - Försöker surfa vilket går sådär, lyckas bättre med festandet! Allright
Köpenhamn - Väntar in flygresa till Sydamerika! Allright
Så det är vad jag har för mig. Dessutom har jag hunnit med att se den här videon ett antal gånger!
Lullaby for an opinion from a heart
Lullaby for an opinion from a heart
Good night my sweetest treasure
Sleep without a care
Forget the fascist pressure
Forget everything unfair
There will always be a limit
For how much someone can take
Trying to stand up every minute
No wonder you need a break
Good night my best of friends
And dream of another earth
Where you will get a chance
Where they understand real worth
I really do admire
That youve been trying for so long
Against greed, fear and anger
Against monsters who got you wrong
Good night my sun, my starsky
Cancel the openingshow
Their brains learned them to fly
But their hearts developes very slow
Never mind you never made it
Never mind they use your name
Be the proudest misfit
Sleep away the thaughts of fame
Good night my greatest hero
Good night my heart, my hope
Relax and dream away now
At sunrise we wake you up
Good night my sweetest treasure
Sleep without a care
Forget the fascist pressure
Forget everything unfair
There will always be a limit
For how much someone can take
Trying to stand up every minute
No wonder you need a break
Good night my best of friends
And dream of another earth
Where you will get a chance
Where they understand real worth
I really do admire
That youve been trying for so long
Against greed, fear and anger
Against monsters who got you wrong
Good night my sun, my starsky
Cancel the openingshow
Their brains learned them to fly
But their hearts developes very slow
Never mind you never made it
Never mind they use your name
Be the proudest misfit
Sleep away the thaughts of fame
Good night my greatest hero
Good night my heart, my hope
Relax and dream away now
At sunrise we wake you up
Odense Å
Odense Å
I used to have some company
But this time im all alone
And i guess there is allready many songs
Written by one person
I cant really help it though
I cant do it any other way
Laying next to the river
Im the only one left to say
I dont know shit about shit
So shut the fuck up some say
About whats right, whats wrong
And how to live the day
Be silent for once
God damn forget about the whys
We are like ugly ducklings
In the river passing by
The Riversidetrees
Seems to like their position
Dipping branches in the water
Thats reflecting the sun
And unvaluable perfumes
Are floating in the air
The Sad and ugly ducklings
Just dont seem to care
I dont know shit about shit
So shut the fuck up some say
About whats right, whats wrong
And how to live the day
Be silent for once
God damn forget about the whys
We are like ugly ducklings
In the river passing by
The Clouds they come and go
Thats how it has to be
And according to the swanes
The River is beautiful and free
And according to the birdsongs
And churchbells far way
I should stop try so hard
And understand it anyway
I dont know shit about shit
So shut the fuck up some say
About whats right, whats wrong
And how to live the day
Be silent for once
God damn forget about the whys
We are like ugly ducklings
In the river passing by
I used to have some company
But this time im all alone
And i guess there is allready many songs
Written by one person
I cant really help it though
I cant do it any other way
Laying next to the river
Im the only one left to say
I dont know shit about shit
So shut the fuck up some say
About whats right, whats wrong
And how to live the day
Be silent for once
God damn forget about the whys
We are like ugly ducklings
In the river passing by
The Riversidetrees
Seems to like their position
Dipping branches in the water
Thats reflecting the sun
And unvaluable perfumes
Are floating in the air
The Sad and ugly ducklings
Just dont seem to care
I dont know shit about shit
So shut the fuck up some say
About whats right, whats wrong
And how to live the day
Be silent for once
God damn forget about the whys
We are like ugly ducklings
In the river passing by
The Clouds they come and go
Thats how it has to be
And according to the swanes
The River is beautiful and free
And according to the birdsongs
And churchbells far way
I should stop try so hard
And understand it anyway
I dont know shit about shit
So shut the fuck up some say
About whats right, whats wrong
And how to live the day
Be silent for once
God damn forget about the whys
We are like ugly ducklings
In the river passing by
Århus
Hej =)
Jo ni som läst den här bloggen eller eventuellt känner mig personligen (Mina kondoleanser) vet att jag är en konstant förvirrad och sökande person som gärna ifrågasätter både svar och ifrågasättande i sig... Förvirrande? Kanske. Jag anser att det krävs en galning för att anse något men och andra sidan är jag då en galningen som anser det.
Jag har tappat tron på allt accepterande, alla inlärda mönster och allt fördömmande av allt olikt. Den starka noteringen ligger på att detta handlar om mitt personliga plan... Jag anser inte att jag vet något om hur andra människor ska leva, men jag anser att jag vet bättre än andra hur jag själv ska leva...
Kanske kan det vara så att många människor börjar fel när de talar om för andra vad som är rätt och fel och hur livet ska levas och inte levas innan de ens tittat sig själva i spegeln? Kanske är de som lär ut rätt och fel endast kopior av andra kopior. Utan att lägga någon negativ klang över liknelsen så ser jag stora delar av samhället som en stor flod av kopior som rinner åt exakt samma håll.
Jag tror att enda chansen till att ta reda på något om sådana frågeställningar är för en gångs skull tänka själv. Men vad vet jag :)
Jag har hur som helst tagit stora intryck de senaste månaderna och känner att jag börjar röra på mig lite i min egen världsbild och detta beror på många bra människor jag har haft turen att möta på olika platser.
Det intressanta är att ingen av de människorna jag mött har haft starka åsikter utan tvärtemot varit väldigt öppna med sina tankegångar och långa samtal med dom och deras iaktagelseförmågar har verkligen lyft mig från många från tidigare ställningstaganden som tidigare höll mig nere.
Jag har också lärt mig att undvika diskussioner med människor med järnhårda ideal och starka åsikter då dessa är människor som stannat på en punkt och vägrar gå därifrån no matter what.
Jag har tidigare varit en sådan person (kanske fortfarande är då det inte är upp till mig att bedöma :)) precis som dom och har diskuterat på den principfasta nivån en hel ungdom. En ungdom som jag knappt minns idag då det i princip aldrig hände något särskilt.
Det är min ungdom jag brukar jämnföra med när jag försöker beskriva var jag vill komma... Jag vet inte var jag vill komma, men det är raka motsatsen mot den livstomhet som min ungdom var.
Nu ska jag dock inte beklaga mig här. Anledningen till att min ungdom blev som den blev berodde enbart på mig själv och mina usla verktyg att försöka slå bort otryggheten med. Principfasthet, oförmåga att inse mina egna fel och brister, oförmåga att se mig själv utifrån någon annan, självisk dumhet. Dessa pelare gjorde mig till en nollutvecklande karaktär missnöjd med mig själv men utan intelligens att inse att det endast var jag och ingen annan som kunde ändra detta.
Så här sitter jag nu på gränsen till 23 år utan någon ungdom kvar och känner att jag steg för steg rör mig framåt på en stig som kanske inte är den enklaste för mig... men kanske är den bästa...
Jag vet själv att det är ett tämligen omöjligt uppdrag jag gett mig på i den här bloggrapporten men det är mycket jag funderat över... Speciellt den senaste månaden och jag vill verkligen försöka få ner åtminstone lite av tankarna i skrift då det gör det enklare för en simpelt mänskligt sinne som mitt att hålla koll på :)
Sen skriver jag fel när jag skriver "det är mycket jag funderat över" då det är sällan jag funderat på egen hand och jag kommer alltid längst med andras kloka huvuden vid min sida. Ni ska ha stora tack och jag saknar er nu när ni inte är här.
De samtal som spånats runt i Oslo, Stockholm, Göteborg, Kario, Köpenhamn, Århus, Berlin har tagit många timmar och jag har lärt mig om livet från nya människor varje dag.
Exempel på samtalsämnen:
Hurvida människan har frihet att göra vad de vill, hurvida samhällssystemet helt saknar moraliska värden (och utifrån det hurvida det kan ändras eller om det rent utav är påväg mot sin egen undergång), hurvida vi förstör våra barn genom att sätta in dom i vårat system, hurvida demokrati överhuvudtaget kan klassas som demokratiskt, Hurvida partipolitik endast är ett fasad, vad som krävs av en människa, vad som gör en lycklig
och om det överhuvudtaget finns några svar till hands... Om det där sista är sant så jublar jag, skattkartan får så otroligt mycket större potential utan ett X.
Återkommer.
Mitt förra blogginlägg klassar jag nog som det sämsta inlägget jag någonsin skrivit i mitt dumma lilla liv. Jag förstår ärligt talat inte alls vad jag menade med en enda mening i den texten... Vilket kanske säger mer om min lässkapacitet än det säger om min skrivkapacitet men jag skyller på en ohälsosam sömnbrist då jag valde att inte sova tre nätter i rad utan istället festa tre nätter i rad i två olika länder och sedan skriva ett blogginlägg om Berlin.
Sen somnade jag... och sov igenom en dag och en natt i en lägenhet i Berlins södra förorter, sedan sov jag vidare på en buss från Berlin till Århus som tog 9 timmar, sedan somnade jag snabbt i en väns lägenhet i Århus och vaknade nu för någon timme sedan... Som en ny människa! Men det kanske man gör varje morgon om ens intalelseförmåga är tillräckligt kraftfull?
Jo ni som läst den här bloggen eller eventuellt känner mig personligen (Mina kondoleanser) vet att jag är en konstant förvirrad och sökande person som gärna ifrågasätter både svar och ifrågasättande i sig... Förvirrande? Kanske. Jag anser att det krävs en galning för att anse något men och andra sidan är jag då en galningen som anser det.
Jag har tappat tron på allt accepterande, alla inlärda mönster och allt fördömmande av allt olikt. Den starka noteringen ligger på att detta handlar om mitt personliga plan... Jag anser inte att jag vet något om hur andra människor ska leva, men jag anser att jag vet bättre än andra hur jag själv ska leva...
Kanske kan det vara så att många människor börjar fel när de talar om för andra vad som är rätt och fel och hur livet ska levas och inte levas innan de ens tittat sig själva i spegeln? Kanske är de som lär ut rätt och fel endast kopior av andra kopior. Utan att lägga någon negativ klang över liknelsen så ser jag stora delar av samhället som en stor flod av kopior som rinner åt exakt samma håll.
Jag tror att enda chansen till att ta reda på något om sådana frågeställningar är för en gångs skull tänka själv. Men vad vet jag :)
Jag har hur som helst tagit stora intryck de senaste månaderna och känner att jag börjar röra på mig lite i min egen världsbild och detta beror på många bra människor jag har haft turen att möta på olika platser.
Det intressanta är att ingen av de människorna jag mött har haft starka åsikter utan tvärtemot varit väldigt öppna med sina tankegångar och långa samtal med dom och deras iaktagelseförmågar har verkligen lyft mig från många från tidigare ställningstaganden som tidigare höll mig nere.
Jag har också lärt mig att undvika diskussioner med människor med järnhårda ideal och starka åsikter då dessa är människor som stannat på en punkt och vägrar gå därifrån no matter what.
Jag har tidigare varit en sådan person (kanske fortfarande är då det inte är upp till mig att bedöma :)) precis som dom och har diskuterat på den principfasta nivån en hel ungdom. En ungdom som jag knappt minns idag då det i princip aldrig hände något särskilt.
Det är min ungdom jag brukar jämnföra med när jag försöker beskriva var jag vill komma... Jag vet inte var jag vill komma, men det är raka motsatsen mot den livstomhet som min ungdom var.
Nu ska jag dock inte beklaga mig här. Anledningen till att min ungdom blev som den blev berodde enbart på mig själv och mina usla verktyg att försöka slå bort otryggheten med. Principfasthet, oförmåga att inse mina egna fel och brister, oförmåga att se mig själv utifrån någon annan, självisk dumhet. Dessa pelare gjorde mig till en nollutvecklande karaktär missnöjd med mig själv men utan intelligens att inse att det endast var jag och ingen annan som kunde ändra detta.
Så här sitter jag nu på gränsen till 23 år utan någon ungdom kvar och känner att jag steg för steg rör mig framåt på en stig som kanske inte är den enklaste för mig... men kanske är den bästa...
Jag vet själv att det är ett tämligen omöjligt uppdrag jag gett mig på i den här bloggrapporten men det är mycket jag funderat över... Speciellt den senaste månaden och jag vill verkligen försöka få ner åtminstone lite av tankarna i skrift då det gör det enklare för en simpelt mänskligt sinne som mitt att hålla koll på :)
Sen skriver jag fel när jag skriver "det är mycket jag funderat över" då det är sällan jag funderat på egen hand och jag kommer alltid längst med andras kloka huvuden vid min sida. Ni ska ha stora tack och jag saknar er nu när ni inte är här.
De samtal som spånats runt i Oslo, Stockholm, Göteborg, Kario, Köpenhamn, Århus, Berlin har tagit många timmar och jag har lärt mig om livet från nya människor varje dag.
Exempel på samtalsämnen:
Hurvida människan har frihet att göra vad de vill, hurvida samhällssystemet helt saknar moraliska värden (och utifrån det hurvida det kan ändras eller om det rent utav är påväg mot sin egen undergång), hurvida vi förstör våra barn genom att sätta in dom i vårat system, hurvida demokrati överhuvudtaget kan klassas som demokratiskt, Hurvida partipolitik endast är ett fasad, vad som krävs av en människa, vad som gör en lycklig
och om det överhuvudtaget finns några svar till hands... Om det där sista är sant så jublar jag, skattkartan får så otroligt mycket större potential utan ett X.
Återkommer.
Berlin
Jag kanner att det ar lite tid att fylla i den har bloggen och forsoka fa tag i vad tusan jag har haft for mig de senaste veckorna for aven for mig ar det lite oklart. Jag befinner mig i alla fall i en lagenhet i Berlin, en stad jag inte vagar mig ut i da den ar varmare an Dantes nionde krets. Jag har dragit ner till Berlin for att festa pa tyskt maner med nagra kompisar som ocksa skulle vara har samt se VMfinalen. En final tyskarna var favorittippade till innan de dummkopfade hela alltet sa jag sager:
Ge mig tyskland tillbaka,
Liksom i de gamla dagarna
Ge mig elitismen igen
Den lurar under Berlins tak
Jag vill ha Adolf Hitler igen
Min fargrika gamla van.
Ge mig varldsdominans igen
Jag vill ha varldsdominans igen
Arligt talat hade Hitler nog varit grymmaste coachen och haft klart mycket mer karisma an Mr Nosepicker. Men lat oss lagga Tysklands och Nederlandernas forluster at den tragiska historien och gratulera de satans satans spanjorerna med fridfulla sinnen.
En mer korrekt text an min tyska historiehzllning som passar min tillvaro aningen mer ar:
Sa ge mig mit Danmark tilbage, ligesom i de gamle dage.
Gi mig frisindet igen, der lurer under byens tage.
Gi mig Kobenhavn igen, min farverige gamle ven.
Gi mig ungeren igen. Vi vil ha ungeren igen!
Da jag far upp till Danmark och Arhus igen imorgon.
Har varit i Kopenhamn, Odense o Arhus och chillat runt nu men Danmark ar det lite svart att fa nog av och dagarna flyger fram. Lamnar Europa den 28de fran Kastrup men tankte smita forbi Jyllands ostkust innan dess etc.
Hur min spenderats ar som sagt smatt oklar, men har de senaste festliga kvallarna inte kommit mig for att somna in foran 8tiden pa morgonen vilket kan paverka redan mitt klena minnescentra. Minnen fran kopenhamskt hustak, ol och gitarrspel finns dar, studentfest, skrammande manga djupa diskussioner med i mina ogon valdigt jordnara manniskor. Bilade ner med nagra Goteborgare till Kopenhamn, reperade cykel i Kopenhamn, Drack ol vid Odenses sagolika a, drack ol pa Hatten i Randers. Jo jag gillar ol. Jag vet inte varfor jag gillar Danmark, men jag antar att jag vill vara mig sjalv for en stund... da dansk ol ar och forblir billigare an Norrlands guld.
Nej nu kryper temperaturen in i lagenheten har ocksa, far finna nan berlinsk svalkande park, mauerpark ma ske.
Kramar!
Ge mig tyskland tillbaka,
Liksom i de gamla dagarna
Ge mig elitismen igen
Den lurar under Berlins tak
Jag vill ha Adolf Hitler igen
Min fargrika gamla van.
Ge mig varldsdominans igen
Jag vill ha varldsdominans igen
Arligt talat hade Hitler nog varit grymmaste coachen och haft klart mycket mer karisma an Mr Nosepicker. Men lat oss lagga Tysklands och Nederlandernas forluster at den tragiska historien och gratulera de satans satans spanjorerna med fridfulla sinnen.
En mer korrekt text an min tyska historiehzllning som passar min tillvaro aningen mer ar:
Sa ge mig mit Danmark tilbage, ligesom i de gamle dage.
Gi mig frisindet igen, der lurer under byens tage.
Gi mig Kobenhavn igen, min farverige gamle ven.
Gi mig ungeren igen. Vi vil ha ungeren igen!
Da jag far upp till Danmark och Arhus igen imorgon.
Har varit i Kopenhamn, Odense o Arhus och chillat runt nu men Danmark ar det lite svart att fa nog av och dagarna flyger fram. Lamnar Europa den 28de fran Kastrup men tankte smita forbi Jyllands ostkust innan dess etc.
Hur min spenderats ar som sagt smatt oklar, men har de senaste festliga kvallarna inte kommit mig for att somna in foran 8tiden pa morgonen vilket kan paverka redan mitt klena minnescentra. Minnen fran kopenhamskt hustak, ol och gitarrspel finns dar, studentfest, skrammande manga djupa diskussioner med i mina ogon valdigt jordnara manniskor. Bilade ner med nagra Goteborgare till Kopenhamn, reperade cykel i Kopenhamn, Drack ol vid Odenses sagolika a, drack ol pa Hatten i Randers. Jo jag gillar ol. Jag vet inte varfor jag gillar Danmark, men jag antar att jag vill vara mig sjalv for en stund... da dansk ol ar och forblir billigare an Norrlands guld.
Nej nu kryper temperaturen in i lagenheten har ocksa, far finna nan berlinsk svalkande park, mauerpark ma ske.
Kramar!
Kairo 1
Jag med vattenpipa i mungipan och blogganteckningsbok i knät
Inledning till inledning
Jag är mer balsamerad i huvudet än jag brukar vara då jag puffar på en ganska stark vattenpipa i Sharm El Sheiks äldre kvarter på Sinaihalvön i Egypten. Att jag sitter här och känner mig manad att skriva ner inledningar beror på att jag är orolig över att jag ska puffa bort de senaste dagarnas minnen ut över Röda havet och det vore bra synd då de senaste dagarns upplevelser (ursäkta mitt vattenpipuppblåsta ordval) fantastiska.
Det slår mig lite nu att vattenpipa och läsvärt och struktuerat skrivande kanske inte går helt hand i hand... Men fuck it! Vad jag har att gå på i detta inlägget är mängder av korta notiser jag skissat ner som hastigast i Kairo och att göra en rinnande text av allt mitt jibberish kan bli en intressant utmaning... En inledning kanske vore på sin plats?
Inledning
Detta inlägg ska handla om Egypten och Kairo i synnerhet då jag varit i Kario under större delen av mitt två veckor långa besök i landet.
Kairo är vattenpipa, turkiskt kaffe eventuellt te och män som nyttjar dessa preparat samtidigt som de blickar ut över gatan.
Kairo är att inte gå och lägga sig utan istället sova... Ja ärligt talat vet jag inte när de sover. Min goda vän Mohamed brukar snitta tre timmar mitt på dagen.
Kairo är korrumperad poliskåt som vill ha mutor för i princip allt. Inom denna korruption får egyptierna själva dra det tyngsta åsnelasset då poliserna brukar låta turisterna vara ifred. Min egyptiska vän Mr X blev indragen på en polisstation i trettio minuter för att han gick på gatan med utlänningen mig. Mr X fick två dagar senare muta ut en annan vän i downtown Kairo för 150 pund (cirka 225 skr). Vad Mr X vän stod anklagad för framkom aldrig.
Kairo är muslimskt med allt vad det innebär för kvinnans roll i samhället, synen på alkohol och böneutrop. När jag landade tidigt på morgonen i Kairo så fick jag lov att chilla några timmar på ett hostel vid Kairos centralstation. Det rum jag fick sitta och halvsova i hade en balkong och klockan tre på natten gick fyra egyptiska ungdomar ut på denna balkong och rökte cannabis. En av de puffande ungdomarna kom in två timmar senare och rullade ut sin bönematta och bad åt Mekka utan att notera min närvaro. Detta kontrastfyllda händesleförlopp la lite grunden för hela min uppfattning av det egyptiska samhället.
Kairo är inte någon turistort och de enda turisterna jag noterat är de jag såg vid pyramiderna i Giza, de vid egyptiska museumet och de vid Saladincitadellet.
Kairo är otroligt vänligt och standardfrasen man får höra tjugo gånger om dagen är "Welcome to Egypt!". Alla, från de gatupojkarna till de äldre respektabla coffeshopägarna är intresserade och det inlärda frågeformuläret som ofta dyker upp går:
- "Where you from?"
- "What is your name?"
- "How long you stay in Egypt?"
- "Are you married?"
Kairo är helgalen trafik som kan liknas med ett stort myrbo. Inga trafikregler verka gälla, väldigt få trafikskyltar finns uppsatta och allt utrymme på vägarna används. Backspeglar klipper konstant till varandra, tutor används oftare än de inte används och samtliga gånger man väljer att korsa en väg så riskerar man sitt liv. Trånga gator är aldrig enkelriktade så chansen att möta en annan bil och komma in i en argumenation om vem som ska backa
är stor.
En vanlig situation i försäljningsdistriktet Khan el Khalili
Kairo är öppet och alla ger intrycket av att de känner varandra. Jag har inte åkt en enda taxitur utan att taxichauffören pratat med åtminstone fem personer om vägen till min destination eller varför inte om vädret?... Och vädret är molnfritt och steker värre än tennisveckan i Båstad.
Kairo är försäljning. Precis allt säljs precis överallt. Försäljningen vänder sig dock inte till turister utan mot lokalinvånare. Nu är jag ingen ekonom men det känns som att grundprinciperna "tillgång och efterfrågan" helt satts ur spel... Hur damen på gatan ska få sålt sina leksaksbiler till den fattiga omgivningen är för mig en gåta... Men tur för henne att jag bara älskar leksaksbilar och nu innehar 120 stycken nya!
Kairo är en stor stad med sina 10 miljoner invånare (beroende på hur man räknar) och utan Nilen hade lokaliseringen av var man befinner sig varit ett politiskt inkorrekt skämt om muslimer. Tunnelbanesystemet underlättar och även där slår omodern tradition till. Jag gick in i en vang och kände direkt att något inte stod rätt till även om det kändes så bra! Två minuter senare inser min iaktagningförmåga att vagnen endast är till för kvinnor.
Kairo är arabsiskt och all information står med arabiskt bokstäver. Firmor, logotyper och reklamskyltar har desto bättre internationellt utbud och reklam är ingen bristvara. Detta gör att Kairo är Coca Cola och Pepsi!
Reklamskylt vid Sadat, Kairos svar på Time square
Kairo är levande och man ser åminstone 10 personer omkring sig var man än befinner sig och alla är sysselsatta med olika ärenden. Det vanligaste ärendet är att sitta i en trädgårdstol och iakta sin omgivning. Kvinnor rör sig mycket i staden men aldrig på coffeeshops eller efter klockan tio på kvällen. Då rör sig desto fler katter i omgivningarna vilket en zoofil föredragit framför kvinnor... Haram! Herrelösa hundar är också ett alternativ... Haram!!! Eller varför inte getter eller mulåsnor?!... Haram haram haram!!! De sistnämnda har garanterat ägare.
Kairo är urhäftigt. Jag har haft en väldig tur som får bo i Old Cairo hos två vänner under min vistelse. Deras problemfria och avslappnade attityd och hela kvarterets välkomnande har gjort mig totalt hemmastadd i området och jag får avslöja att jag saknar dom där i Kairo där jag nu själv sitter i turistparadiset Sham El Sheik.
Här har natten lagt sig över gatan medan vattenpipedimman lättat vilket passar bra då jag känner att inledningen bör avrundas. Tänkte nu istället gå igenom min resa från scratch.
Från Europa till Afrika
Flög från exotiska Landvetter, Göteborg till Schiphol, Amsterdam där jag i respekt till Nederländernas nerdrogade samhälle sträckläste "The Heroin diaries" av Mötley Crew's basist Nikki Sixx. En väldigt bra bok som gick mig att fråga mig själv om jag borde smuggla heroin till Egypten i strumporna.
- And if not, why not?!
Jag funderade även över vilket flygbolag jag skulle föredra flög mig ner till Mellanöstern.
- E-types flygbolag?
- Ett holländskt flygbolag med piloter högre än planet de flyger?
- Ett egyptiskt flygbolag med arabiska fundamentalistpiloter som hellre landar lite brutalt i strategiskt utvalda byggnader än lugn och sansat på någon fånig flygplats.
Jag föredrog alltså i slutändan ett egyptiskt flygbolag... Vad jag föredrog spelade ingen jävla roll eftersom biljetten till flygplansätet redan var betald och det sätet var satt på ett flygplan som ägdes av nederländska KLM.
Så här i efterhand känns det rätt skönt att det blev ett europeiskt flygbolag då flygvärdinnorna inte ifrågasatte allt för länge att jag ville ha straight 8 vodka och tre Heineken att svälja ner den shoten med. Hade jag bett om alkohol av en egyptiskt flygvärdinna hade svaret blivit "Haram!".
Med alkoholen i blodet satte jag filmen "Oliver & gänget och jäklar vilken bra rulle det är!
(Ny vattenpipa beställd, Viewer discretion advised)
Efter att landat på Heliopolis, Kairo så landade jag på ett fullbokat hostel där jag fick sitta i ett rum tapetserat med läskiga arabiska brev... Men lika gott somnade jag för det! Vid klockan nio sparkade personalen ut mig på Kairos gator och snabbt kände jag mig som Oliver när han fick sitt första intryck av New York city. Spontan tanke om New York är att den staden inte förtjänar titeln "Staden som aldrig sover"... Kairo däremot. Om New York dricker kaffe för att hålla sig vaken så går Kairo på kokain.
Från Downtown till Old Cairo
Jag lufsade runt lite på måfå i centrum innan jag skulle möta upp de jag skulle bo hos och jag insåg ganska snabbt att jag lider av en psykisk sjukdom. Jag är översocialt hämmad av min period i Norge och måste umgås med människor hela tiden för att inte bli deprimerad... Till slut blev det för mycket, jag svek för det inre trycket... Och gick och satte mig i en coffeeshop och försökte prata arabiska med en äldre herre. Det gick sådär men han verkade glad över mitt sällskap.
Smooth sailer!
Gubben var en skön lirare men de i särklass skönaste lirarna i Kairo är de tjocka gubbar med skepparkrans som står i sina gråa klänningar och med nöjd uppsyn iaktar sin omgivning utan någon tanke på att varesig flytta sig eller sätta sig ner...
Vid tretiden hoppade jag in i en taxi som skulle ta mig till Old Cairo och mina nya vänner och först nu fick jag uppleva vad verkligt trafikkaos innebär. Jag trodde det skulle kunna liknas med Bangkoks trafikvett men Bangkok är en pensionär på sightseeing i Vadstena i jämnförelse med Kairo... Nu har jag förvisso i och för sig inte varit i Bombay som ska vara all infrastrukturs döda moder... Jag har inte heller varit i Vadstena... Hmm, är det vattenpipande inflytande som skriver nu tro?
Old Cairo
Efter att taxichauffören cirkulerat runt sitt mål och frågat fler än femton Kairobor på gatorna om vägen så nådde jag till slut rätt och mötte upp Mr X och Mohamed som jag skulle få bo hos. Mr X får kallas Mr X i det här inlägget då han också heter något som liknar Mohamed.
"Alla heter Glenn i Göteborg" är ett helt okej skämt men "Alla heter Muhammed i Kairo" stämmer fan! Jag menar att åtminstone 50 procent av alla jag presenterats för heter Muhammed eller någon form av Muhammed. Ja inte någon kvinna förståss. Haram!.. Men och andra sidan så har jag bara blivit presenterad för två kvinnor i Kairo. Mr X's fästmö och Mr X's snälla mamma.
Jag ville ju träffa tjejer då jag är mycket intresserad av det andra könet under alla dukar och burkar... burkor (Haram!). Så hur skulle jag göra för att finna flicka i Kairo? Muhamed berättade att det berodde på hur många kameler jag kunde erbjuda en muslimsk far i utbyte mot hans dotter. Vanligt pris var sju kameler... Men vadå ser det ut som jag är gjord av kameler?
Jag och kamelen Mickey Mouse chillar framför pyramiderna
Mohamed är engelskalärare och lite mer inskolad i internationella seder med alla positiva och negativa egenskaper det innebär och redan en timme efter att oss på en av kvarterets coffeeshops så började han lära mig hur man får omkull tjejer i sann playeranda. Jag är alldeles för omanligt vek för att spela spel för att få tjejer men Mohamed lärde mig i alla fall mer on "the game" än boken "the game" gjorde... (Den soppan orkade jag inte ens surpla.. läsa klart.)... Och med större entusiasm. Exempelvis hur man får till sex med en mexikansk porrstjärna.
*Här krashade min hårddisk i sedvanlig ordning och jag kunde inte riktigt färdigställa detta inlägg som jag ville det. Har typ 30 sidor till om Kairo men sparar dom till när jag har mer tid än jag har nu.