Resa inom mig
Nagonting jag gillar ar kombinationen: langa bussturer, fulladdad mp3spelare och ol. Pastar att jag nog aldrig ar mer avslappnad och hemma i mig sjalv an bakatlutad i en bussate med exotiska miljoer, tankvarda lattexter, stamningsfyllda melodier och en smula alkohol simmandes igenom mitt blodomlopp...
Bussen jag sitter pa rullar soderut genom Argentina och har 18 timmars korvag ner till Buenos Aires. Pa vanster sida om vagen ligger en sjo och pa hoger sida breder gron djungel ut sig. Vi passerar pickups med flak fyllda med manniskor pa var motorvag och alla har sin egen historia. Latar som passerar ar Modern times - Voices inside, Alanis Morissette - Uninvited, Shiny new toyguns - Dont cry out, James Blunt - Goodbye my lover, Hakan Hellstrom - Nu kan du fa mig sa latt. Olen jag dricker heter Brahma.
Jag antar att det ar ratt osocialt och egocentriskt att uppskatta sadana har ensamvargstunder sa mycket som jag gor men nar man befinner sig langt borta fran allt sa kanns det som att det ar av mindre betydelse vilka negativa atribut man kan ge ett tidsforlopp.
Ebba Gron - Mental istid
Det finns ingenting att bli uttrakad over da bussen standigt ror sig framat. Det later lite larvigt men det ar som att tankarna foljer samma framatstravande rutt. Jag klarar aldrig av att alta nagon tankegang en langre tid pa en fartfylld buss.
Snow patrol - I am an astronaut
Att sedan somna lite berusad till fin musik maste jag nog klassa det basta insomnandet. Ursakta alkoholromantiken. Nej foresten, ursakta inte alkoholromantiken. Manipulation ar hetset mot berusning och andra verklighetsbilder fran manniskor som tror sig sitta inne pa monopol pa vad ratt sinnesnarvaro innebar.
Metallica - Nothing else matters
Da ska vi se, nasta ol ar en Isenbeck. Knapp! Sa var den oppnad. Jums jums jums. Hor sjalv att jag later som en Absolut fyllebult, The Country of Sweden men de som laser detta far garna anse vad de vill om mig. I det langa loppet sa overlever nog bade domarna och de domda alla domar.
Dire straits - Why worry
Kvallen har lagt sig over det forbifarande Argentina och mina tankar dansar tango. Poangen ar inte att mitt huvud blir problemfritt under langa bussturer. Poangen ar det blir sa tomt att jag for en gangs skull kan koncentrera mig och fokusera pa tankar som nu har utrymme att rora sig pa. Att sitta stilla pa en buss innebar namligen att jag inte har nagon anledning att tanka pa den nara framtiden eller det nara forflutna da jag ar i en position dar jag inte kan paverka dom.
Sarah Brightman - En aranjuez con tu amor
Detta mediterande tillstand sker sa naturligt och ingen anstrangning kravs.
Vildangel - Kommer inte Snovit snart
Hans Zimmer - This land
Fragan ar om man via underbar musik kommer bort ifran sig sjalv eller in sig sjalv. Personligen tror jag att svaret pa fragan ar att fragan inte har nagot svar... Som de flesta fragor
Goo goo dolls - Iris
Manga ganger ar det korta citat som ar gnistan som far hela huvudet att dra igang. Nar jag reser ar "Goo goo dolls - Iris: I dont want the world to see me cause i dont think that theyd understand", "Shiny toyguns - Dont cry out: I dont get you, i cant forget what you forgotten all along" och "Bubba Sparxxx - Deliverance: I guess i gotta hide away, far away, cause i gotta find a way, to find my way" sanger och citat som loopas.
Cornelis Vreeswijk - Marcuses skog
Pretantiosa snorvalp kanske en lasare av denna dynga anser om skribenten, mig. Ja det ar jag sakert. Men ser inte vilken roll det spelar.
Alicia Keys - No one
Just nu skriver jag bara spontant i en svart bok pa en buss i Argentina och forvisso kanske jag inte har koll pa laget men vem har det i denna varld? Nagon slutsats ar jag inte nara men gillar liksom att atminstone forsoka vara arlig mot mig sjalv.
Kent - 747
Jag nar enklast dit nar jag ar langt langt borta fran allt. Vissa battre manniskor har battre kontroll over sitt eget huvud an mig... Men med sa manga for komplicerade filosofiska och psykoligiska motstridigheter i det jag tanker, kanner och ser sa ar det svart att ha dom under kontrol... Och jag forsoker fa kontroll over dom for att finna min livslinje. Jag ar krokodilskotaren som reser till Afrika och Sydamerika for att lara mig mer om krokodiler for att sedan kunna resa hem och fa battre ordning pa mina olydiga cirkuskrokodiler hemma i Sverige.
Bonnie Prince Billy - Ive see a darkness
Jag kanner nastan sjalv att jag ar superlost i mitt eget skrivande nu men kanner anda att jag narmar mig nagot...
Abba - The Winner takes it all
Jag tror pa begreppet "Minds are flexible". Minns att jag diskuterade detta med en viss person men att vi hade helt olika asikter. Hennes poang ar att om man forsoker forandra sin personlighet sa flyr man fran den man ar.
Blir en till Brahmapilsner har!
Min poang ar att man alltid ar sig sjalv men att medvetanden ar tranga. Anstranger man sig for att pressa vaggarna utat sa far man storre sikt men ens karna ar fortfarande den samma... En storre den samma. Det finns manga sakra manniskor som ar sakra pa sin personlighet, sina handlingar och sin varldsbild men jag tror att desto sakrare man ar desto mindre pressar man sina vaggar.
Angelo Badalamenti - Twin peaks theme
Men som sagt ar det bara min simpla tro jag skriver om har och vad vet jag.
Lars Winnerback - Kom anglar
Jag tror att det ar den dar osakerheten som far mig att ta mig till platser jag inte kanner och fly all stabilitet. Trots att jag verkligen avgudar min familj och mina vanner.
Bruce Springsteen - Paradise
Jag trivs bra pa mitt arbete och pa de flesta vis trivs jag i samhallet, men det racker liksom inte. Formodligen ar det girigheten och min egocentriska sida som talar. Mycket vill ha mer. Det ar nog ocksa det som ar mitt livs storsta problem. Jag ar sorgligt egoistisk.
Imperiet - Alla darars dag
Jag behandlar inte manniskor lika bra som de behandlar mig. Kanske ar jag en helt okej person korsiktigt men i langden sa far jag sa mycket mer an jag ger... Jag flyr hellre an att ge tillbaks. Jag har resonerat med mig sjalv over detta faktum manga ganger och den standigt framkrypande slutsatsen ar att jag maste finna mig sjalv innan jag arligt kan koncentrera mig pa andra.
Citizen Cope - Let the drummer kick that
Men kanske ar det bara min djupa egoisms forsvarsmekanism. For den markliga tankegangen bygger knappast upp for sociala relationer. Sa hur lange tanker jag fly fran allt innan jag kanner att "Det har ar jag, fucking deal with it".
Tuk tuk rally - Luftballong
Pa nagot vis sa kan jag nastan sjalv erkanna att flykt fran allt i slutandan mest handlar om flykt fran ett kort liv. Men ar inte accepterande av vardagsrutin det med? Bra mycket mer suddigt och fornekande. Fast jag vet att alla sjalvklart inte har samma vilda prioriteringar som mig...
U2 - One
Nast pa tur star en Quilmespilsner. Salud.
Mina flyktforsok eller vad man ska kalla dom bottnar i enlighet med manga av mina teorier om min barndoms radsla for doden.
Red hot chilipeppers - Snow
Nu for tiden kanner jag inte pa samma sett pa doden men jag kanner starkt for clitchecitatet "Man lever bara en gang". I mina yngre ar forsokte jag pressa in dodsoverlevande teorier innan jag accepterade situationen med citat som "I guess i could be pretty pissed off about what happend to me, but its hard to stay mad when there is so much beauty in the world. Sometimes i feel like im seeing it all at once and its too much. My hears fills up like a balloon thats about to burst... And then i remember to relax and stop trying to hold on to it and then it flows through me like rain and i cant feel anything but gratitude for every single moment of my stupid little life". Nu nar jag ar lite aldre sa ar citat som "Red hot chilipeppers - Snow: The More i see the less i know" mycket pafallande.
James Horner - Hymn to the sea
Mmm jag gillar allt citat. Mycket smorjolja och lite information. Det kanns som hela varlden far for mycket jarnhard information och den standiga uppmaningen att acceptera. Menar dock att detta inte har nagot med resande eller mig att gora. Att resa ifran sina fragar ar for sissies. Att acceptera svar ar for sissy sissies. Att gora nagot for att besvara sina fragor ar for hjaltar. Att lyckas att for hjaltemodiga hjaltar.
Otis Redding - My lovers prayer
Men vad lyckas innebar...
Nu dok en bricka mat upp har pa bussen. Jums!
Adolphsson och Falk - Blinkar bla
Carter Burwell - Fargo main theme
The Upperfield - House
Michael Andrews & Gary Jules - Mad world
Johnny Cash - Hurt
Maten ar slukad och en warsteiner ol ska knappas. Men atergar snabbt till amnet "Lyckas" och skriver att Johan Johanssons lattext "Va" alltid varit en inspirationskalla. Det starkaste citatet gar "Om du ser din historia ta slut och du tanker pa vad du har fatt ut, och ar stolt for att du ar just du, ar du fattig eller rik da?". Finns fa tankegangar jag funderat sa mycket pa som denna.
Matt Webble - Hey ya
Det ar pa ett eller annat vanster dit jag forsoker strava... Eller forsoker intala mig sjalv att jag forsoker strava. For jag ar inte stolt over mig sjalv an.
Ennio Morricone - Chi mai
Jag vet inte heller sjalv vad som kravs av mig sjalv for att jag ska kanna stolthet... Vad fan ar stolthet? Trams? Eftersom natten ligger over landet sa har bussen slackt ner lamporna for att folk ska kunna sova. Detta gor att jag knappt ser vad jag skriver.
Kent - Jarnspoken
Sa nu har jag bytt plats och funnit bra ljus. Jag har aldrig skrivit annat an lattexter pa bussar tidigare sa vill garna avsluta detta langre inlagg nar jag sjalv vill.
Cue - Burning
Atergar till tankarna om att vara nojd med sitt liv nar man val nar dess slut. For att vara lite sjalvupphojande sa pastar jag att jag pa denna buss ar mer nara an langt ifran. Men da menar jag inte jag ar nara att vara nojd med livet, jag ar nara att finna en vag som kanske kommer fa mig att bli nojd med livet.
Kasey Chambers - The Captain
Sa ar jag ocksa en mastare pa att lura mig sjalv. Mina stora idoler ar miljoner mil ifran vad jag nagonsin kommer bli. Ar jag missnojd over detta? Knappast.
Bob Dylan - Boots of spanish leather
Jag ar nojd da jag pa manga vis kanner att jag kampar for att stalla mig till ratta. Men om jag ar nojd och positiv ar da inte malet redan natt? Fast det existerar aldrig ett enda mal.
Idde Schultz - Fiskarna i havet
Ater igen handlar min diskussion om min egen sjalvcentrering. Ratt intressant att jag forsoker bryta det monstret pa egen hand for exempelvis nar jag blir foralskad bryter sig det monster utan minsta anstrangning. Ironiskt nog sker det sa dar en gang var tredje ar och det faller sig aldrig omsesidigt i det langa loppet med tanke pa hur mycket skitsnack jag bubblar ur mig. Enough is enough.
Anna Ternheim - Shoreline
Den har laten fick helt ratt pa den kambodjanska kustens klippor. Vad hjalper de perfekta minnena mig nu. Ska man stanna vid dom, den gyllene framtiden eller det spirituella nuet. Jag tror ater igen att svaret pa fragan ar att fragan inte har nagot svar.
Covenant - Invisible & silent
Eller sa ar det bara en ursakt for mitt laga svaga intellekt... Fast jag ar forvisso stolt over mitt laga intellekt. De smarta manniskorna jag moter ar sallan sarskilt sympatiska. De visa daremot. Sa vad ar skillnaden. Skillnaden enligt mig ar att de visa kanner till skillnaden medan de smarta inte har en aning.
David Gray - Sail away
Jag kanner att jag haller pa att somna ifran mitt skrivande, mitt forflutna och min framtid... It happends. ¨Sail away¨ far mina tankar till kryssning mellan oar i Fiji och det finns inte ens sa starka somnmedel som det minnet pa ett bolivanskt oreglerat apotek.
Johan Pachelbel - Canon in G minor
Intressant ar det ocksa att endast melodier kan tilta till ens medvetand. Att lomska texter kan gora det kanns ratt naturligt men att bara musiken sitter inne pa sadan kraft nar den endast bestar av vibrationer. Finns mindre komplicerade ting som kan fa mig att ifragasatta verklighetens korrekthet.
Placebo - Running up that hill
Men vet inte om jag lurar mig sjalv eller inte sa djupt in i tankarna. Korekthet, fakta, normalitet och logik har svart att existera i enlighet med sig sjalva. Det later skrammande aven for mig sjalv men enligt mig och manga finns det inte sa manga andra slutsatser. Allting maste bottna i nagot men fakta, logik och korrekthet lutar sig bara pa andra slutsatser som lutar sig pa andra slutsatser. Men nagot sista del finns inte da det vore ologiskt och inkorrekt.
Foo fighters - My hero
Cornelis Vreeswijk - Sommarkort
Marie Fredriksson - Sparvoga
¨Drom dina drommar sa lange du kanner liv". Sa vad ar mina drommar? Vad vet jag... Jag alskar livet, varlden, karleken. Men karlek finner jag alltid dar jag inte letar och av personer som inte sarskilt vettiga eller vackra. Precis som jag sjalv. Vad jag faller for ar kristallklara personligheter och det finns inte sa manga av dom dar ute... Och de manniskorna ar kristallklara i huvudet nog for att se mina brister och rora sig vidare.
Lifehouse - Everything
Det later ratt deprimerande men sjalv kanner jag inte sa. Allting vantar pa en. ¨You cant always get what you want but if you try sometimes you might find, you get what you need¨. Gladjer mig at den lilla akta karlek jag fatt ut da jag vet alla inte far de chanserna.
Spola tillbaks, spola fram. Fuck it! Jag sitter bra pa min buss. Det enda som lyser upp ar vaglampor men just nu alskar jag morkret.
Ted Strom - Den tatuerade ankan main theme
Aven om morkret gjort djungeln mork. I min och mina larviga liknelser varld sa susar bussen fram i mig sjalv och vill inte langre koncentrera sig pa kranglig djungel och lagger darmed ett morker over den.
The Corrs - Everybody hurts
Jag ser aterigen knappt inte vad jag skriver men det gor Absolut, The Country of Sweden ingenting... Jag vet att orden finns dar i morkret i vilket fall.
Nils Lofgren - Black books
De som orkat slapa sig igenom allt skitsnack anda hit skulle sakerligen ge mig uppmaningen ¨Slappna av!¨ men mot aven min egen formodan sa ar jag djupt avslappand. Formodligen mer avslappnad an jag nagonsin varit. Brukar bli den effekten nar haller ut alla tankegangar ur min kanna.
Cornelis Vreeswijk - I mina kvarter
Detta till trots att Argentinska militarpoliser precis bordade bussen och genomsokte mitt handbagage. Men olen ar uppdrucken sa den kan inte bangen konfiskera.
Arcade fire - Wake up
Nu ar jag riktigt nara ljuva somn. Nar man skriver sa illa att man sjalv somnar ifran det da ar man som skribent illa ute.
Super Mario galaxy - Waking up
Men det var valdigt vad mp3spelarens shuffle vill vara ironisk. Wake up. Waking up. Nar jag forsoker sova. Men det kanske ar hog tid att vakna upp ifran sitt medvetandes konstgjorda varldsbild som man bara maste acceptera for att inte klassas som galen.
Louise Hoffsten - Blod och heligt vatten
Den har laten handlar for mig om det jag tanker pa
Tori Amos - Smells like teenspirit
Intressant att det ar det basta latarna man somnar lattast till...
Billy Boyd - Dust & shadow
Emma Shaplin - Vedi Maria
Robbie Williams - Love supreme
Simon & Garfunkel - Kathys song
The Police - Every breath you take
Iguazuvattenfallen
I'm afraid of the dark
Especially when I'm in a park
And there's no one else around,
Oh I get the shivers.
I don't want to see a ghost,
It's the sight that I fear most
I'd rather have a piece of toast
And watch the evening news.
Life, oh life! Oh life! Oh life!
I'm a superstitious girl
I'm the worst in the world
Never walk under the ladders,
I keep a rabbit's tail.
I'll take you up on the dare,
Anytime, anywhere;
Name the place,
I'll be there,
Bungee jumping, I don't care!
life oh life...
I know I'm not the only one
Life indeed can be fun,
If you really want to.
Sometimes living out your dreams,
Ain't as easy as it seems
You wanna fly around the world,
In a beautiful balloon.
Sa efter att formedlat detta till min omvarld sa valjer jag att klona tva battre lattexter och skriva
My mama always told me
"Don't go chasing waterfalls"
But i always did and Lord, i still do!
Det senaste vattenfallet jag jagade upp, trots min mors varningar ar Iguazuvattenfallen som ligger pa gransen mellan Brasilien och Argentina.
Iguazuvattenfallen far tvspelsmiljoernas (Super Mario 2, Sonic the hedgehog 2, Probotector etc) vattenfall att verka realistiska. Nar president Franklin Roosevelts fruga Eleanor fick se vattenfallen ska hon ha sagt "Poor Niagara" (Niagara ar ocksa ett av varldens mest magnifika vattenfall pa gransen mellan USA och Kanada).
Men nar det kommer till just vattenfall sa ar det ju inte sa latt att enas over vilka kritierier som gor det storst. Passerande vattenmangd, yta, hojd, stilren skonhet, blothet? Victoriavattenfallen pa gransen mellan Zambia och Zimbabwe (Stora vattenfall enas tydligen med att splittra lander) har den storsta samlade vattenfallsbredden. Angelvattenfallen i Venezuela har den hogsta fallhojden. Backen i mitt barndomshems farhage ar mest nostalgisk!
Storst eller inte storst sa var Iguazuvttenfallen riktigt riktigt fuktigt!
Over gransen till Brasilianska sidan
Sa bade Brasilien och Argentina sitter inne pa varsin nationalpark pa sina sidor om floden Iguazu och vilken som ar att foredra envisas de vise om. De visaste av de visa inser att man borde besoka bada sidorna om fallen da de bjuder pa olika vyer. De brasilianska stigarna mot vattenfallen ar mycket kortare men har desto fler intensiva utsiktsplatser medan den Argentinska sidan bjuder pa manga fler djungelvagar och ett storre utbud av mindre vattenfall och sist men inte minst en riktigt haftig utsikt fran det storsta fallets ovre fallkant.
Jag och tva andra resenarer som tillsammans packat oss igenom Paraguay for det gemensamma malet Iguazufallen bor i den Argentinska staden Puerto Iguazu och tog oss darifran over gransen till Brasilien och vidare nagra kilometer osterut for att na nationalparken. Innan dagen var slut skulle jag ha fatt atta passtamplar pa tva dagar. Vid sista stamplingen var jag modig nog att visa lite attityd mot tullpersonalen och sa "So go ahead and stamp my passport, Sonny, and stop wasting my time. Because to tell you the truth, I don't give a shit." Tullpersonalen kande inte till "The Shawhank redemtion" och uppskattade inte alls mina val av ord...
Den Brasilianska sidan,
Fran sjalva parkens huvudentre gick det en buss till stigarna ut mot floden och vattenfallet och det forsta som ropades ut ur hogtalarna var "Welcome to Jurrasic... Nej... Iguaçu park". Men det var mycket Jurrasic park stamning over den langsamma bussturen genom djungeln sa jag borjade nastan hoppas pa fler dinosaurier an vattenfall... Vilket var en aningen dum forhoppning da skrackodlor ar farliga djur.
Snart gick man av bussen och foljde en stig som gick pa en bergskant hogt ovanfor floden dar utsikterna blev haftigare och haftigare for varje steg man tog... Kanner sjalv att mina ordval inte riktigt ar de mest beskrivande utan snarare mer uppblasta men vete fan vad jag ska skriva istallet... Vattenfallen var vata. Sjukt javla vata.
De storre fallen ar uppdelade i tva sektioner dar den norra delen har de mest intensiva vattenfallen med en hastskoformad kanjon som det strommar ner vatten fran samtliga kanter. Vid hastskofallet eller djavulsgapet sa nar vattnet anda ner till flodnivan medan den absoluta majoriteten av vattenfall faller ner till olika plataer dar de rinner vidare en liten svang for att falla vattenfalla ner till antingen nasta plata eller flodnivan pa botten.
Pa den brasilianska sidan finns det i princip bara en plata men den ar ocksa den mest intressanta da den nastan ar helt tackt av rinnande vatten. En vandringplatform ar monterad pa den som gar ut till utsikt in mot djavulsgapet. Dar inne vid den innersta platformen suddade molnen av vattendis ut mycket av sikten men gav nastan helrunda regnbagar och stora mangder svalkande fukt i utbyte.
Den sista posten i den brasilianska nationalparken var ett torn som strackte sig upp ovanfor det oversta flodlagret och gav ett litet smakprov pa ovansidan av djavulsgapet... Den argentinska sidan skulle komma att servera hela steken.
Vid det har laget hade vara ogon nasta poppat ut sa va valde att vila dom pa nationalparkens faglar, fjarilar och de tvattbjornsliknande myrslokarna. De tvattsbjornsliknande myrslokarna kunde ha rabies enligt parkadministratinens broschyrer. Jag kunde inte tanka mig att nagot sa gulligt kunde vara dodligt sa jag gick fram och forsokte klappa gossedjuren och hjalp vad de fraste at mig med fradgatuggande tander de sma liven.
Aven om jag jagade de tvattbjornsliknande myrslokarna runt hela parken fick jag aldrig tag i nagon jag kunde krama och pussa sa till sist fick jag ge mig och vi tog bussen mot Argentina igen.
Den Argentinska sidan
Nasta morgon var det ater vattenfall i sinnet och fran varat hostel i staden Puerto Iguazu sa tog vi bussen 18 kilometer till den Argentinska nationalparken.
Den Argentinska sidan ar generellt ansedd som den mer intressanta sidan av floden den bjuder pa mycket mer variation av olika vattenfall men var teori ar mer att den forsta flodsidan man besoker alltid kommer vara av speciellt varde da det ar den dagen da allt ar helt nytt.
Hela flodomradet bestar av ett ovre valdigt stort grunt plan av vatten med inte sarskilt starka strommar som sipprar over kanten och bildar tva storre sektioner av vattenfall. Den forsta sektioner ar alltsa djavulsgapet som ligger mellan Brasilien och Argentina och den andra sektionen ar en lang kant av kanske fyrtio vattenfall som samtliga strommar ner till lagre plattformer och sedan bildar ytterligare tjugo vattenfall. Den andra sektionen ligger helt pa den Argentinska sidan.
Djungelstigar leder en runt i den fuktiga tropiska miljon och via bat kan man ta sig till den storre on San Martin som ligger mellan de tva stora vattenfallssektionerna. On i sig bjod pa lite nya vyer men mest av allt bjod den mig pa ett feltramp rakt ner i ett trask sa med mina oppna skavsar har jag sakert dragit pa mig nagot varre an rabies. Ska fanga den dar tvattbjornsliknande myrsloken och hangla upp den sa att jag har nagon att invanta doden med... Fast har den rabies sa invantar den ju doden lika fullt och behover ingen ny smitta att kola med... Sa jag behover inte hangla upp den... Dessutom kanske jag inte alls ar sjuk? Jag menar ser jag sjuk ut pa bilden nedanfor?
Dar regnbagen slutar finns det en urna guld enligt legender sa jag letade med den storsta guldfeber alla vattenfallens regnbagar slutade men fann inte ett skit. Formodligen lade europeiska nazister i sydamerikansk exil beslag pa guldet och satte in det pa judiska schweiziska bankkonton. Om det legat guld vid alla regnbagars slut vid iguazufallen sa pratar vi om ett packat konto dar borta i Alperna.
Efter alla djungelstigar sa var det ater konstruerade platformar som gallde da allt vatten blev for pafallande att forsoka ta sig runt. Fran dessa platformar var det utblick over de argentinska langa gardinen av vatten och on San Martin som for ovrigt hade en stor population faglar som hela tiden svavade runt on. Jag vet inte riktigt varfor de exotiska faglarna gillar San Martin men jag antar att de vill vara sig sjalva for en stund.
Den sista delen av varan Iguazavattenfallenresa blev utsikt over djavulsgapet fran ovan och det var tveklost en av de maktigare och mer hogljudda platserna. Platformerna ut over floden gick en kilometer innan den nadde fram till gapet som forst mest liknande ett magiskt hal i floden.
Eftersom floden inte har nagot djup eller nagon strom sa har de enkelt kunnat konstruera en platform som inte sparar in pa nagot av djavulsgapet som strommar sonder under en i molnet av vattendis.
Narmare the worlds end i enlighet med pirater fran Karibiens teorier lar jag aldrig komma, for med lite fantasi kunde detta lika garna kunnat vara ett hav som strommar ner i evigheten... Ja ratt mycket fantasi faktiskt. I stort behov av madrasserad cell-fantasi.
Men att jag hor hemma i en madrasserad cell har jag vetat lange men skogsgalen som jag ar sa vill jag ologiskt nog inte skulle na limbo och Johnny Depp. Mina vanner sa att det var en farlig ide men jag menade pa att det ar lugnt att kasta sig ut for vad ar det jag ska kasta mig ut i?
"Jo, vatten, vatten bara vanligt vatten"
Ciudad del este & Itaipudammen
Att ta sig till Ciudad del este tog sin lilla tid med alla poliser som stannade och ville kontrollera bussen. Ett bra antal ganger stoppades vi och garna med korta mellanrum. Som askadare ansag jag att snutarna kanske skulle investera i radiokommunikation i stallet for sa fancy uniformer for en radio hade kanske gjort de inte inte tolv personer gjorde samma arbete ett arbete om och om igen.
Eller sa kanske de hade radiokontakt och kontaktade poliserna vi passerade for tio minuter sedan med den har dialogen:
- Eh en turistbuss med regnr *** *** kommer har, ska vi genomsoka den eller har ni gjort det? Kom
- Du det lustiga ar att vi kontaktade poliser tio minuter harifran och fragade precis samma sak! Kom
- Och vad sa de da? Kom
- De sa "Du det lustiga ar att vi kontaktade poliser tio minuter harifran och fragade precis samma sak" Kom
- Och vad hade de sagt da? Kom
- Jo det lustiga ar att de hade sagt "Du det lustiga ar att vi kontaktade poliser tio minuter harifran och fragade precis samma sak" Kom
(Etc etc etc i tio minuter)
- Och vad sa de da? Kom
- Jo de sista poliserna fem minuter utanfor Asuncions centrum sa "Genomsok for helvete, femtio ganger om" Klart slut
Ciudad del Este
Till Ciuad del Este reste jag med Bussbolaget Stel turismo ett bussbolag jag inte ens skulle akt till paradiset med, vilket ar en marklig liknelse da Ciudad del este ar en bra bit ifran paradiset. Snarare girighetens och kapitalismens svaveldoftande helvete... Nej sa illa var inte men nog handlades det och koptes en hel massor brote i den lilla staden som ar kand som The Supermarket of Southamerica da den har en taxfree status dar den ligger precis vid Paranafloden, en flod som ligger som grans mellan Paraguay och Brasilien.
Kina ska alltid vara varst
Fran Ciudad del este sa kan man promenera over till Brasilien och staden Foz do Iguacu via bron The Friendship bridge (vilket jag och mina vanner gjorde) da Brasilien och Paraguay ar sadana gorgoa vanner! De ar faktiskt sadana gorgoa vanner att de tillsammans har hand om varldens storsta vattenkraftverk Itaipu... Eller det var det storsta vattenkraftverket i varlden tills kineserna sa klart skulle montera upp ett det storre vid namn Three gorge dam da de alltid ska vara varst... Ta bara folkmord som ar ett annat exempel. Sovjet, Nazityskland och USA folkmordade med alla sina muskler men sa kommer sa klart Kinas historia med Mao Zedong i spetsen och folkmordar mer an dubbelt sa manga som alla andra! Kina ska alltid vara varst!
Pa grund av att Kina alltid ska vara varst och bygger storre vattenkraftverk an Sydamerika sa ar Kina inte alls nagon god van med varken Paraguay eller Brasilien vilket man latt kan forsta eftersom det inte finns nagon Friendship bridge varken mellan Kina och Brasilien eller Kina och Paraguay.
Itapuidammen
Storst eller inte sa begav jag mig till vattenkraftverket for en inspektion och det var allt bra maffigt. En gratis rundtur med buss tog oss till den torrlagda dalen och betongschaktet som holl dammen dar uppe pa plats. En spansk guide guidade ut manga siffror om kraftverkets kapacitet. Jag forstar inte spanska och elektrisk kapacitet sa bra sa jag satt mest och kollade pa utsikten over omradet fran mitt bussfonster.
Den mest intressant delen av turen var nog nar vi korde fram pa toppen av dammschaktet och sag en stor sjo pa ena sidan av bussen och ett konstgjort stup ner till dalen pa den andra. Skulle dammen tokspricka i fogarna sa hade jag och min buss tsunamisurfat anda till Buenos Aires... Det hade ju varit tokigt tufft sa jag satt och hoppades pa ett katastrofscenario... Jag satt till och med och funderade pa att kanske bryta mig i anlaggningen nasta natt med lite konstgodsel och saltpetersyra for att spranga skiten i bitar for att med en surfbrada rida vagen soderut genom Sydamerika... Sen mindes jag mina surfningskvaliteer fran Lima i Peru och Klitmoller i Danmark och da valde jag att tanka bort alla mina galna planer.
Ciudad del Este - Foz do Iguacu - Puerto Iguazu
Efter dammturen sa tog jag och mina kompisar oss tillbaks till Ciudad del Este och hotel Austria dar vi spenderat natten. Vi vinkade adjo till den barska och jattefula osterrikiska hotelforestandarinnan och plockade upp vara ryggsackar for att ta oss over till Brasilien och Argentina da landernas tre granser mots i omradet kring Iguazuvattenfallen.
Att ta sig hela vagen till Argentina trodde jag aldrig skulle kunna vara ett problem da det bara handlade om nagra kilometers resa i omradet men vid the friendshipbridge var kaoset av trafik och manniskor sa fullstandigt att det tog manga lattgenomskadade diskussioner med taxichaufforer, mopedtaxichauffor, minibusschaufforer och busschaufforer innan en ekonomisk plan for att ta sig till Argentina kunde ta form. Vi trottnade till slut pa alla olika bud och gick over bron till Brasilien och fick tag i en okej buss darifran och via den kom vi over den sodra gransen till Puerto Iguazu.
Brasiliansk passkontroll
Jag blev helt paff vid passkontrollen i Brasilien da jag ar van vid ondskefulla manliga djavular som vid exempelvis USAs kontroll som fragar vad man har för hårfärg och vad man har för skor, var morsans fasters brorsa bor.
Brasilien presenterade sockersota kvinnliga anglar som log sott at en nar man lamnade over passet till dom. Jag blev nastan orolig att anglarna stamplade in mig det heliga himmelriket och inte i Brasilien.
I nasta inlagg om Iguazuvattenfallen sa kommer jag fraga mig om en liten bit av det heliga himmmelriket trots allt inte existerar i Brasilien via de dar overnaturliga vattenfallen.
Ciudad del Este sen kvall
Ciudad del Este tidig morgon
Itapuidammen
Vy over Itapuidammen fran vagen pa dammschaktet
Litet hushall precis utanfor Itapuidammomradet
Centrala Ciudad del Este (Dar alla inte uppskattar att bli platade)
Vy fran Friendship bridge, < Brasilien - Paraguay >
Asuncion
Koloniala Asuncion hade lika fa sevardheter att bjuda pa som Santa Cruz men arligt talat gladde det mig att jag slapp slapa mig upp till annu en Jesusstaty.
Stadens stolthet, Panteon de los heroes ar en minnesbyggnad pa stadens centrala plaza, plaza de los heroes. Dar inne kunde man kika pa stora och sma gravkistor insvepta i Paraguays flagga. Nagra kistor var sa sma att bara ett huvud skulle kunna fa plats inuti dom. Kanske var det bara ett huvud som aterstod av en paraguyansk hjalte efter hans arofyllda dod pa slagfaltet. Sa asuncion sparade in lite cedertra pa kisttillverkning... Det ar kanske via sadana Joakim von Ankamanovrar Paraguay lyckats bli sa mycket mer valbargade an fattiga Bolivia.
Jag gillade Asuncions lugnhet och Paraguays svala vintertemperatur men trots detta sa tog jag och nagra fran mitt hostel en kvall och forvildade staden samt hojde landets temperatur i kareoketoner och pilsnerfloder. Den skonaste liraren pa kareokejointet var tveklost den standigt sittande feta paraguyanen som var ute pa krogen helt sjalv och sjonsjong ballad efter ballad utan att soka social kontakt fran varken nya amigos eller señoritas.
Den tjej jag skulle ha i sang, foll genast in i hans refrang
Att ta sig osterut till Ciudad del Este nasta morgon med en svidande dalig amnesomsattning via Stel Turismo, bussbolaget som gud glomde var ett trakigt aventyr. Damn vad jag saknade de bolivanska bakfyllenedsattande cocabladen dar... For vid Paraguays grans fick jag hora.
Halt! Har far inte coca passera
Har kommer inte coca forbi
Coca ar olagligt i resterande del av Amerika
Sa lamna cocan i Bolivia om ditt liv ar kart!
Over taggtraden sag jag min cocapase
Ville ha med den pa min resa
Jag har varit utan coca i fyra dagar snart
For med en K9 ar det svart att diskutera (fraga bara Jay Z)
Jag reste langsamt in i Paraguay
In i Paraguay den morgonen
Skulle jag fa tugga coca igen
Hjarnan varkte, hjartat varkte, skulle jag bli hel igen!
En dag sa fanns, sa fanns den bara dar
En lag som forbjod coca over hela varan varld
Endast i Peru och Bolivia ar coca lagligt for var man
Sa bilder pa internet ar det enda jag ser av cocan
Jag borde fa tugga coca har!
Jag borde fa tugga coca har!
Jag borde fa tugga coca, coca har!
Alla vackra cocabuskar ar vata
Av blodet fran USAs heliga korstag
Och jag ska aldrig forlata
Korruptionen och distrubitionen av kokainet!
Jag tanker javligt mycket, mycket pa att fly
Tillbaks till Bolivia, Anderna och Peru
Tjacka en pase coca, vara coca nara
Jag ska tugga en hel grabbanave!
Jag borde fa tugga coca har!
Jag borde fa tugga coca har!
Jag borde fa tugga coca, coca har!
Ah jag vet, jag vet precis hur
halsosamt det ar med coca i Peru
Ah jag vet, jag vet precis hur
Halsosamt det ar med coca i Peru
Jag borde fa tugga coca har!
Santa Cruz de la Sierra
Fortfarande en smula glad under inflytande av alla fargglada drakter och preparat pa karnevalen i Quillacollo sa hoppade jag pa en buss mot Cochabamba centrum nar dagen och karnevalen var slut. I centrum fiskade jag upp min ryggsack fran mitt hostel och tog mig sedan till Cochabambas centrala bussterminal for att finna min buss.
Dar var det totalt tiltat och fullt kaos. Terminalen var fylld av resenarer, deras bagage, administrativa som skulle lotsa ratt resenarer och deras bagagae, enskilda forsaljare, ficktjuvar, bussbolagens forsaljare som desperat forsokte salja de sista biljetterna genom att vrala ut exempelvis "La Paz, La Paz, La Paz" eller "Santa Cruz, Santa Cruz, Santa cruz" over det redan oronbedovande mullret av prat.
Jag var ju lite dragen sa hade absolut inget emot lite kaos i vardagen eller att varenda buss som skulle lamna terminalen var en timme sen vilket gjorde att nasta buss som skulle fara fran samma gate en timme senare blev en och en halv timme sen.
Man skulle kunna tanka sig att de tjugo personerna som trangdes i vid varje gate skulle underlatta och effektivisera hela packnings och pastigningsforloppet men resultat av sa manga kockar blev en valdigt osynkroniserad soppa.
Sa nar jag suttit i nagon timme sa upptackte jag att mitt bagage norpats av nagon som forhoppningsvis var fran bussbolaget. Sen insag jag att min buss trots allt stod dar utanfor knappt synlig i morkret fran den inklamdhet bland tva andra... Och da hade jag enda fragat bussbolagets representanter om bussen var redo kanske fem ganger. Sa det var bara att springa pa bussen, satta sig bredvid den fetaste mannen och forsoka sova bort funderingar pa om min ryggsack var pa vag mot fackforeningars avsparrningar i Potosi eller om den lag under mig i bussen. Under natten stannade bussen pa grund av motorfel 6 ganger och polisavsparrningar 2 ganger.
Santa Cruz de la Sierra
Ungefar nar vi kom fram till Santa Cruz sa dog det vilda sydamerikanska kaoset jag vant mig vid for Santa Cruz liknade verkligen inget av det Sydamerika jag sett tidigare. Santa Cruz ar en somnig stad som skulle kunna misstolkas for en liten hala i Texas. Bilarna ar av fin kvalite, gatorna ar rena och husen faller inte ihop.
Det finns inga egentliga sevardheter att stirra sig blind i omradet pa men stadens marknader holl mig sysselsatt da jag alltid finner stort noje i vilken uppfinningsrikedom forsaljare har nar det kommer till vad man egentligen kan salja. Att en kille dragit ut en vag pa gatan som han lat folk vaga sig pa mot betalningen ar i mina ogon mycket uppfinningsrikt.
Pa busshallplatsen motte jag en nederlandare som jag stott pa bade i Puno och La Paz och eftersom vi bada insett att vi inte skulle kunna ta oss till Salar de Uyuni pa grund av demonstranters avsparrningar sa kom vi fram till att vi kunde resa igenom Paraguay till Iguazuvattenfallen istallet. Nederlandaren ar av avslappnad karaktar men trots detta roker han varken lagligheter i sitt eget land eller olagligheter i andra.
Pa varat hostel joinade en engelsman aven missionen mot vattenfallen i fjarran sa vi tre tog en nattbuss fran Santa Cruz till Asuncion i en nastan lika kaotisk bussterminal som Cochabamba.
Santa Cruz de la Sierra - Asuncion
Bussen tog 24 timmar och tidsperspektivet underlattades inte direkt av tullarna. I Bolivia diskuterade tullvakterna en enskilds resenars visum i en timme innan de lat honom och hela varan buss brumma vidare. Vi fick brumma i hela 4,5 halv timme pa en valdigt odslig grusvag innan vi nadde den Paraguayanska gransposten. Dar var det en ordentligt tullinspektion av allt bagage och tog allt som allt tva timmar. Efter att alla stallt sig utanfor bussen framfor sitt bagage fick en K9 nosa igenom allt ihop. Hundforaren kande verkligen pa sig att det var kokain i farten da han lat den stackars hunden sniffa genom bagaget i tjugo minuter. Nagot kokain fanns inte att finna. Att hunden inte kunde lukta sig till nagot kokain besparade inte nagon passagerare en ordentlig genomgang av sitt bagage for hand av muttra tulltjansteman efter att hunden gjort sitt.
En tulltjansteman som inte var sarskilt mutter var den som lat sig bli mutad av en australiensisk tjej for att fa till stand ett visum som australiensiska medborgare behover.
Paraguay
Vagen vidare soderut mot Paraguay fortsatte i 6 timmar till och klimatet skiftade inte en enda gang. Det var buskar, snar, trad och palmer pa fem meters hojd bredvid bussen hela vagen till Asuncion. En gang i halvtimmen kunde man fara forbi en ranch eller en liten by men annars verkade hela landet ratt somigt och ode.
Ska aterkomma till somnigheten i Asuncion men ar lite for somnig nu efter en bussresa fran Asuncion sa aterkommer med det.
Cochabamba & Quillacollofestivalen
Vagen fran La Paz gick over steniga berg (vad annars) till lagre hojdmeter over havet och staden Cochabamba som ar den forsta staden i Sydamerika som jag besokt som inte har nagon egentlig turistindustri for utlandska medborgare. Staden ligger precis efter att den vilda bergiga delen av landskapet lugnat ner sig och lagt sig platt.
El Cristo de la Concordia
Ett berg stod dock pall for fallenheten och reser sig upp i narheten av stadens centrum. Kanske for att hedra denna bedrift sa har stadsinvanarna rest en stay av Jesus pa bergets topp.
Upp for en trappa gick jag upp till Jesus for en herre Jesus massor trappsteg och det blev den mest slitsamma delen av min Sydamerikaresa hittills. Jag fick stanna och St:Bernhardshundflasa sakert tio ganger pa den dar oandliga trappan och forsoka latsas som jag endast stannade och beundrade utsikten nar hurtiga sma bolivanska damer passerade uppat i rask takt.
Herre djavlar vad slitsamt det skulle vara att finna Jesus men till slut sa kom jag upp till honom dar han stod med oppna armar och valkomnade mig.
Jag var ju helt slut sa jag ville kopa lite vatten av forsaljare dar uppe pa toppen och min giriga vana trogen sa forsokte jag naturligtvis pruta.
- I want to pay dos bolivianos
- Tres, cincuenta señor
- Dos bolivianos is a more reasonable price
- No señor
- "Jesus he knows me and he knows im right!" sjong jag ut till forsaljaren och pekade pa Jesus bakom mig
Dar uppe pa bergets topp i Jesus skugga med utsikt over solnedgangen over staden och en stor brand i bergen sa satt jag och tankte i en timme om livet och kande att jag fann mig sjalv lite fast helt utan nagra religiosa inslag.
The Rough guide to Southamerica
Nar jag en dag tidigare kommit in med bussen till Cochabambas bussterminal, som ar den mest folktata bussterminal jag nagonsin besokt sa kollade jag som hastigaste i min bok "The Rough guide to Southamerica" som min kusin Veganbanan gett mig om information om Cochabamba.
The Only time accommodation is difficult to find is in mid-August during the Fiesta de la virgen de urkupiña in nearby Quillacollo; its best to to book in advance during this period.
... Mid-August... Mitten av augusti... MITTEN AV AUGUSTI! Det ar ju nu ju! Vilken javla otur man har va! 365 dagar om aret och sa kommer jag hit de dagar da hela stadens hotelrum ar uppbokade. Jag fick leta igenom manga hotel och fann till slut ett lite skabbigt men mycket mysigt hotelrum som trots allt inte var uppbokat.
Jag la mig i min sang och sneglade igenom "The Rough guide to Southamerica" som min kusin Veganbanan gett mig om information om Cochabamba.
The Only time accommodation is difficult to find is in mid-August during the Fiesta de la virgen de urkupiña in nearby Quillacollo; its best to to book in advance during this period.
... Mid-August... Mitten av augusti... fiesta... Festival... FESTIVAL!!! Vilken javla tur man har va! 365 dagar om aret och sa kommer jag hit de dagar det ar festival! Sydamerikanska festivaler ska ju vara nagot sarskilt!.. Det var det.
Fiesta de la virgen de urkupiña, Quillacollo
Sa min andra dag i Cochabamba sa tog jag en buss fran centrum i cirka trettio minuter och hoppade av i fororten Quillacollo da foresten alla andra passagerare ocksa hoppade av. Den forsta kilometern av festivalomradet var tackt av forsaljning och ett tag funderade jag pa om det var detta hav av allehanda prylar, sotsaker och matratter som de kallade festival. Men da dok the real deal upp i form av en paradgata kantad med stallningar med sittplatser pa trottoarerna. Militarpoliser hade fullt sja att halla borta forvirrade manniskor och envisa forsaljare fran paradgatan for en karneavl var pa vag. En haftig karneval som min mor skulle uttryckt det. Hova riddarvecka slang dig i vaggen... Nagra som foresten ocksa kan slanga sig i vaggen ar mannen i lustiga hattar i kortfilmen om tjuren Ferdinand for den har karnevalens hattar... De var lustiga med fett stort L.
Karnevalen var en sambakarneval och bestod av bortat 200 lag och varje lag bestod av dansare i de haftigaste drakterna i taten med en en vilt spelande orkester i slaptag. En efter en dansade lagen gatan fram till mina och publikens jubel.
Det forsta som slog mig var alla fargkombinationer som deltagarna gett sig i kast med. Ljusbla - orange, Gron - gul, rod - svart, silver - bla, guld var klart overrepresenterat och de hundra mannen i guld och lila som kom framgalopperande var en av de absoluta favoriterna. Snart var det omojligt att halla nagra fargkombinationer i huvudet da hela fargskalan sambade fram till de mest glada och medryckande toner och trumrytmer som sprudlade ur alla mojliga och omojliga instrument.
Coola man i skinnjackor och gangsterhattar och gruvarbetare i de trasigaste kladerna men med de tuffaste dancemovesen i all ara men det var kvinnor som gjorde den har showen. Jag tror jag blev foralskad i tusen lationdamer da deras drakter var mer hypnotiserande an tiotusen pendlar. Silverbrudarna med anglavingar och korta korta kjolar skulle kunna fa en asexuell att tanka om. Det var bara det att de klart vackraste drakterna bars av de aldra damerna med olburkar och fickpluntor i handerna... Sa det var bara att svalja idealen och visa karlek till mognare kvinnor! Att ge ett leende till en sambadansos och fa ett leende tillbaka ar mer vart an deras gyllengnistrande klanningar.
Plotsligt trottnade Militarpolisen pa att kontrollera tillstallningen, slappte tyglarna och marcherade darifran. Som resultat blev karnevalen bra mycket folkligare och det hela mullrade ut i ett enda virrvarr av gladjefyllda intryck som... struthattar, inkamonster, flaggor, cirkusuniformer, bankirkepsar, medaljer, banderoler, skratt, fjadrar, sandaler, tromboner storre an musikerna, pipor, matadorer, tjurar, solfjadrar, djavular, anglar, mantlar, rutmonster, plakat, drakar, skorpinoner, sarkar, spjut, skoldar, getabockar, insektsmaskar, isbjornar... Eller kanske var det lamor?
Vissa sma barn i sina isbjorns... eller kanske lamauniformer sag inte sa bra genom sina maskar och hade noll koll pa var de sambade fram och fick lotsas ratt av civila. Min ol sambades ner upprepade ganger och tunga hattar kastades i luften och landade pa mig. Men jag kande ingenting da min fargglada sjal inte var oppen for sorg over spilld ol eller smarta.
Det var da det slog mig med danande salsarytm, farger, coca, alkohol och nikotin i mitt blodomlopp. Man behover inga illegala droger for att bli hog... Nattbussen mot Santa Cruz holl jag helt pa att glomma i den dagslanga karnevalhettan bort men det var lite skit samma da den var betald med falska bolivianos.
La Paz & Yungasvagen
Men usla bolivianska u-landsdator! Den la ner precis nar jag skulle posta upp ett langt inlagg om La Paz och nu har min usla svenska i-landshjarna helt glomt bort vad jag tidigare skrev... Formodligen var det inkagudar som slog av strommen till datorn da de inte gillade inlagget alls. Men forlat sa javla mycket da era gamla inkagudar! Dont give up on me.
Round 2:
Puno - La Paz
Befinner mig alltsa i Bolivia och La Paz dit jag for med buss fran Peru och Puno. Vagen dit slingrade sig kant i kant med Titicacasjon och maktiga vyer i fjarran fran bolivianska vilda snotackta bergsmassiv i kontrast till sjons lugna spegelblankhet gjorde resan till en fin tillstallning.
Efter den Bolivanska gransen sa fick vi ta motorbat over ett av Titicacasjons sund medan var buss flottades over pa en till synes instabil traflotte. Intressant metod.
La Paz
Jag trivs bra i La Paz da staden har sin charm med ett valdigt litet centrum som ligger langst ner i en dal med stadsbebyggelse som tacker alla dalens sluttningar. Attraktioner att rekommendera ar exempelvis stadens Cocamuseum som i berattar ord och inga visor om exempelvis USAs och Coca Colas profiterade del i demonforklaringen av Coca.
Vidare finns en marknad som heter haxornas marknad dar de fullkomligt kryllar av uppstoppade lamafoster, lamafostren ska man tydligen stoppa under sangen eller nagot liknande da de ska ge tur. Personligen tror jag att jag kommer fortsatta leta fyrklover en stund till innan jag forsoker pressa in lamafoster genom amerikansk tull.
San Pedrofangelset
San Pedrofangelset i La Paz dar kungalvaren Jonas Andersson satt insparrad ar vart ett forsok att sig in pa ocksa men ta inga kort nar vakterna ser for da blir de jattearga. De blev de i alla fall pa mig nar jag tog kort.
In i fangelset kom jag och mina kompisar inte heller da de inofficiella guidade visningarna av fangelset via mutade vakter och guidande fangar inte riktigt var lika regelbundna som de var nar Lonely planet skrev in det som en av La Paz attraktioner i deras resebok om Bolivia. La Paz stadsforvaltning var formodligen inte alls glada over att fangelset blivit ett spektakulart turistmal... Speciellt inte med tanke pa att de formodligen inte fick nagon bit av kakan. Vilket ar mycket allvarligt brott i Bolivia.
Rykten om hur de guidade visningarna av fangelset skedde ar manga bland de resenarer jag pratat med i La Paz. Enligt vissa kunde man inte komma in, enligt vissa kunde man komma in endast pa sondagar, enligt vissa kunde man komma in pa tisdagar, torsdagar och sondagar och enligt vissa kravdes mailkontakt och hemlig motesplats med San Pedrointern pa permission och via honom ta sig in i fangelset. Later ju lovande. Det sista ryktet jag horde var att hela vaktpersonalen bytts ut for tre manader sen da statsforvaltningen sag det som enda losningen for att fa bukt pa korruption de inte fick smaka pa.
Boken om Jonas Andersson, El Choco ar tydligen bannlyst i Bolivia men rekommenderas verkligen.
Ficktjuveri i La Paz
Om man nu verkligen verkligen verkligen vill ga pa guidad visning pa San Pedro sa rekommenderas allvarliga brott och klumpighet. Ett alternativ for denna bana ar coca som trots allt inte endast har halsoframjande egenskaper utan aven anvands i tungt kriminella sammanhang. Formodligen de varsta brottshandlingar var varld nagonsin kommer fa skada. Det ar ficktjuveri jag pratar om har.
Jag fick namligen sondertuggade cocablad spottat i mitt ansikte pa en av La Paz folkrika marknader. I min forvirring over det grona kladdiga plotsliga regnet sa lyckades nagon stjala min mobiltelefon ur min ficka.
Det lite trista for de busfrona var att mobilen de knyckte var av uraldrig modell aven med bolivanska matt matt. Jag kanner folk som skulle betala for att bli av med den dar mobilen fran 1999.
Det lite trista for min van Glaciar-Glenn ar att det var hans mobil som jag lanat i tva ar som de knyckte. Hur ska jag kunna forklara for honom att han aldrig mer kommer fa se sin mobiltelefon utan att hans hjarta gar i tusen bitar. Formodligen ganska enkelt da Glaciar-Glenn ar av aslappnad natur.
Sydamerikanska resenarer bjuder pa manga forstahandshistorier om ficktjuveri och vapnat ran sa kanner lite att stolden var en bra spark i min somniga anda att bli lite mer uppmarksam framover.
Dum som jag ar sa har jag haft mitt svenska simkort i mobiltelefonen da den vagrar starta utan simkort och jag uppenbarligen varit for snal for att kopa ett nytt i Sydamerika.
Nu ar alla mina vanners telefonnummer borta och jag har saledes inga vanner kvar.
Well, that sucks!
Loki hostel La Paz
I La Paz har jag bott pa fabrikshostelet Loki och forsokt finna nya vanner. Fabrikshostel ar hostel som har valdigt manga sovsalar och en mycket vasterlandsk attityd till profit genom steril effektivisering. Dessa hostel har alltid en hord av australiensare och engelsman i sitt skote som festar skallarna av sig genom att endast dricka markliga shots pa ett lekfullt vis och sedan bete sig odragligt. Som svensk tonar jag ner odragligheten lite med alkohol i blodet men har fortfarande tillrackligt mycket odraglighet i mig for att tillsammans med en annan svensk punkvrala fram Strebers klassiker "Betongbarn" i Lokis bar. Ska man tolka Strebers maste man gora det odragligt annars kan gott tolka Orup, Dilba eller liknande artister.
I min sovsal sa gick mina medgaster pa hogvarv natterna langa. Forsta natten aktioner startade klockan tva da en nederlandare borjade tokvrala pa nederlanska for att forsoka vacka hela hostelet. Han holl pa i tjugo minuter innan han somnade ifran det. Da var det dags for en australiensare att ta over showen genom att tokspy ner hela sovsalens toalett och sedan pa ren jakelskap beskriva hogt och tydligt for oss andra hur spyan sag ut. Nar han till slut torkat upp spyan och somnat han med, da kande en annan australiensare och den walesiska bruden han fatt ner i sin sang att de skulle stalla till med en vild final... I form av hogljudd sex i en timme.
Yungasvagen
En gammal grusvag mellan den andiska hogplatan vid La Paz och djungeln norrover vid Coroicofloden och Yungasregionen har blivit utsedd till varldens farligaste vag. Just dar bestamde jag mig for att lalla ner med en mountainbike. Sablar och satan va livradd jag var dag cyklade fram pa den ojamna grusvagen de trickt in i ett nastintill bergsida. En halvmeter fran mitt dack sa vet det stup pa ibland 600 meter och nagra racken var det inte tal om... Ja om alla korsen som blivit uppsatta langs med vagen for att hedra vagens tusentals dodsoffer aven skulle agera vagracken vet jag inte.
For att pa rent jakelskap gora vagen annu jakligare var det vanstertrafik som gallde och det ar just till vanster som den smala vagen stupar ner i rengskogen langt dar nere.
3500 hojdmeter swishade jag och min grupp ner for pa vara mountainbikes och endast en gang behovde man anvande pedalerna da det var uppforsbacke. Far erkanna att mina tva franska gruppmedlemmar fick vanta in langsamma mig bade en och fem ganger men jag var lite for skrackslagen i kurvorna for att inte bromsa ner ordentligt.
Trots skracken sa var denna upplevelse verkligen nagot av det haftigaste jag gjort. Den hjartklappande extasen i kombination till den otroligt vackra utsikten over de stora bergmassiven och de djupa dalarna tackta av djungel just dar Amazonas startar.
Spanningen over stupens fallhojd var en ny kansla da det denna gangen var akta fara som jag sjalv kontrollerade over. Till skillnad fran exempelvis fallshoppning eller bungyjump dar sakerheten inte ar bunden till mina egna handlingar i nagon storre grad.
Jag fick en t-shirt med texten "I survived deathroad" fran guiden efter att vi kommit tillbaks till La Paz igen. Hade jag dott sa antar jag att de hade skickat en t-shirt med texten "Your son did not survive deathroad" till mor och far hemma i Sverige.
Situationen i sodra Bolivia
Sa var ska jag fara nu tro? Egentligen vill jag fara soderut genom Bolivia men undertrycka arbetare i de sodra regionerna kommer uppenbarligen inte alls bra overens med regeringen da de sparrat av hela det sodra vagnatet for all trafik. Det florerar stora doser rykten (La Paz ar ryktenas stad) om situationen bland resenarer i La Paz och for mig ar det bra oklart vad situationen bottnar i eller vilka vagar som ar oppna. Aven turistinformationerna ger ut helt olika budskap.
Vissa turister flyr Bolivia i overdriven paranoia norrout medan andra hoppar pa bussar agda av vaghalsiga bussbolag som ska forsoka trotsa eller ta sig runt vagsparrarna.
Personligen har jag verkligen inget mod (vilket kanske redovisningen om Yungasvagen fortalte) att forsoka svartfota upp mig emot fackforeningars aktioner i Sydamerika genom att forsoka ta mig igenom den hetska situationen i soder och vidare till Argentina.
Men till Argentina har jag tankt att jag ska sa jag tror det far bli igenom Paraguays norra regioner som enligt rykten inte heller ska vara speciellt gastvanliga.
Men det kanns som hela Sydamerika som turistmal vilar pa just rykten... Och de personer som har flest negativa historier att beratta om ett land har i de flesta fall inte besokt landet i fraga. Exempelvis har jag hort sa mycket skitsnack om osakerheten i Colombia i mina dagar men nar jag val pratar med de som varit dar sa menar de pa att Colombia ar det tryggaste landet de besokt i Sydamerika.
Jag ska dock inte till Colombia da jag inte har tid. Nej jag ska resa osterut mot Paraguay och mitt forsta stopp blir staden Cochabamba (Som inte ska forvaxlas med det brittiska anarkistbandet Chumbawamba for dom ska jag inte besoka).
Genocide
Broadcasting false news, the Babies must be used
So on the highest horses we raise them our way
But more of what we say aint for the young minds sake
The Babies will grow bigger and stand up for the nation
Where right have no variation, we call it education
But why should they complain when they soon enough will be
In the machinery where everyone is free
Its a conspiracy theory, hand in hand together we lied
Shortcut the minds with good reasons coz society is a greater pride
Some people say its a genocide
Growing older means thousands ins but isnt it the same call
Behind every single door, no alternative at all
But who needs dodgy options when life itself is served
What good life is you learned, the only life you earned
Now get yourself the perfect match, a daughter and a son
And make sure that your outcome becomes like everyone
And buy everything that can be baught with your salary
To your family and tellem they are free
Its a conspiracy theory, hand in hand together we lied
Shortcut the minds with good reasons coz society is a greater pride
Some people say its a genocide
I will be sleeping in this crib until the hours late
Coz that is my great fate, paying back the state
What i want and what you want and who we shall adore
In everyone we store with room for nothing more
Thinking about the free mind is such an awful sin
Coz society cant win if not everyone is in
So i love the higher power thats manipulating me
Let us always agree, Let us always agree, Let us always agree, Society is free
Its a conspiracy theory, hand in hand together we lied
Shortcut the minds with good reasons coz society is a greater pride
Some people say its a genocide
Puno & Titicacasjon
Ibland tar min alkoholiserade tvillingbroder Shamus over mitt liv genom att lasa in mig i en skrubb och sedan festa loss brutalt i mitt stalle. Sedan far jag ta konsekvenserna av Shamus alla oandliga dumheter han dragit till med pa fyllan.
Senast Shamus var i farten sa laste han in mig en skrubb i Arhus och festade sedan loss pa stadens gator i sallskap med en baginbox till klockan sju pa morgonen sa att han somnade ifran Berlinbussen klockan atta... Sen slappte han ut mig ur min skrubb sa att jag fick sitta pa fyra stekheta tag ner till den tyska huvudstaden med en spontan platslagarhuvudvark. Javla Shamus.
Shamus hade gomt sig i min ryggsack hela vagen fran Kastrup och pa mitt hostel i Cusco hoppade han plotsligt fram som gubben i ladan och skrek glatt till mig!
- Nu du broder! Nu festar vi loss!
- Men Shamus, va i helvete gor du har?!
- Det skiter vi i nu broder, for nu ar det paaarty!!! WOHO!!!
- Men Shamus, har du suttit i min vaska hela vagen fran Kastrup?
- Vill du inte festa broder, sa blir det skrubben!
- Shamus jag ska upp klockan halv sju imorgon for att inte missa min buss, jag ska inte festa!
- Det later som det blir skrubbeli skrubb skrubb skrubb for gladjedodaren!
- Nej Shamus!
Sen laste Shamus in mig i en av hostelets skrubbar och valsade sedan ivag med en peruansk kompis till mig. De drog till reggeaklubben Mama Africa och festade till klockan halv 5.
Javla Shamus men jag kom med min buss till slut och en spontan huvudvark slog jag bort med stora mangder cocablad som jag tuggade i mig. Vagen mellan Cusco och Puno gick pa andisk hogplata och de krokkrokiga vagarna jag vant mig vid i Anderna fanns inte har. Bara rakt vag mellan ljusgrona berg och ljusbla himmel. Nar jag satt dar i mitt cocalkohol tillstand och sag vyerna till tonerna av Marie Fredrikssons Sparvoga sa blev jag sa obarmhartigt sentimental att en tar glimtade till i mitt oga. Javla fin varld alltsa.
Puno
Puno ar en bra mycket mer modern stad an Cusco och ligger precis vid Titicacasjon. Sa mycket mer an sa finner jag inte att skriva da Titicacasjon i sig ar en hundra ganger maktigare upplevelse.
Titicacasjon
Jag tog mig en heldagstur pa Titicacasjon som ligger hela 3800 meter over havsniva och ar saledes varldens hogsta navigerbara sjo och inte alls saledes Sydamerikas storsta. Det forsta stoppet pa batturen var ett besok hos Uros flytande oar. Uros ar en grupp indianattlignar som bor pa byggda vassoar i Punoviken.
Vidare fran Punoviken och de dar oarna sa gick resan mot Taquileon och under de dar tva timmarna och 45 minuterna forstad jag liksom mer av Titicacasjons storhet. Den blev bara ljusblaare och ljusblaare ju langre ut pa den man kom och alla olika ljusa nyanser fran himmelen som speglades av vattenytan gav verkligen sjon sin egen charm. En charm som lyftes upp av de bolivanska snotackta bergen vid horisonten, en horisont var man inte sag var bergen slutade eller var sjon borjade da dess farger var lika.
Taquilaon
Taquilaon ligger ute i den stora delen av Titicacasjon och bebos aven den av ursprungsbefolkning med egen fargglad tradition och kultur. Sjalva klimatet paminde om Madrids bergsomrade vilket manga platser har i Anderna gor men det omradet i kontrast till sjon var verkligen en bra kombination.
Nu drar jag till Bolivia.
Machu picchu
For att ta sig till Machu picchu fran Cusco sa ar det antingen den legendariska och vackra inkaleden som galler till fots. Eller sa kan man lata sig pa ett tag. Jag latade mig pa ett tag som gick fran Poroy (20 minuter utanfor Cusco med taxi) till Aguas Calientes. Fran Aguas Calientes kan man ga upp en maktig vag till Maccu Picchu. Eller sa kan man lata sig pa en buss. Jag latade mig pa en buss.
Tagresan till Aguas Calientes var i sig en upplevelse dar man startade pa hogplata innan ralsen borjade folja djupa dalgangar, sa djupa att man ofta bara kunde se bergstopparna via tagets takfonster. Efter ett tag la sig taget vid sidan om en brusande flod som tryckt sig ner i dalgangarna och den brusande floden ledde oss hela vagen till vart mal.
Scenariorna som foljde med hela den cirka 4 timmar langa resan var smatt otroliga med snoiga bergstoppar pa 6000 meter i fjarran, lodratta bergvaggar 500 meter precis vid sidan om ens fonster. Miljon startade torr ljusgron och stenig men forbyttes under vagen till morkgron regnskog som tackte precis allt med klangvaxter, buskar och tat tat vegetation. Att halla blicken borta fran utsikterna var omojligt och hela huvudet tomdes fran tankar da ingenting annat fanns plats an njutning av Andernas skonhet.
Machu Picchu
Satan helvetes djavlar... Satan Helvets djavlar! Jag har aldrig tidigare sett nagot mer fantastiskt som byggts av manskliga hander i mitt liv, aven om Angkor i Kambodja kommer pa en nara tva.
Att beskriva denna plats ar nastan en orimlighet men fuck it, jag forsoker! Machu Picchu ligger hogt upp pa ett valdigt (valdigt) brant berg och har stup omkring sig pa alla hall och kanter. Anda fram till stupens kanter byggde Inkaindianerna staden av sten och vi pratar om Macho machu Picchubyggare da de dar stupen inte ar att leka med om man ar radd om sin nacke. Jag fick svindel sakerligen 100 ganger nar jag gick omkring i omradet.
At ena hallet har Macho Picchu tva spetsiga toppar som vakar over omradet och pa sidorna som sagt snabb vag hundratals meter ner. Mellan de brantaste delarna ar det cirka bara 200 meter sa att beskriva Machu Picchu som ett berg kanns fel, det ar snarare en pelare rakt upp i himmelen.
Det som kryddade till hela omradet ytterligare ar de otroliga bergen runtom sjalva Machu Picchus berg, och dalarna med sina floder langt langt dar nere som skiljer bergen at. Utsikterna at samtliga hall var fantastiska och jag hoppas inkaindianen som bestamde att "Horro gubbar, har bygger vi" fick manga applader.
Mitt nya mal har i varlden ar att fa tag i alla pengar i hela varlden och sen kopa hela varlden, sen ska jag flytta till Macchu Picchu och festa loss varje dag med min familj och mina vanner som jag tvangsdeporterat dit (vilket jag da kan eftersom jag ager hela varlden).
Vet arligt talat inte hur jag behova skriva det har stallet mer. Hjartat bultar fortfarande for mycket for att jag ska tanka klart.
The Son of the sun
Winterwinds will stay cold
In a valley too deep for the sun
A kingdom which history is old
Can tell what is to come
Future winds will soon blow
Over mountains of mistory
Ancient civilisations, they know
How to relax in the history
Believe the beauty, believe the heights
Climb the top for close starskies
And believe in being
Believe the clouds, believe the air
Stand tall in old gods atmosphere
And believe in being
I know a village far away
On the tallest mountain ive seen
Summer, winter it will stay
Warm as it always been
The Village lies so close to the sun
You can catch it with your hand
Believe in the son of the sun
Ruling over this land
Believe the beauty, believe the heights
Climb the top for close starskies
And believe in being
Believe the clouds, believe the air
Stand tall in old gods atmosphere
And believe in being
Believe the son, the son of the sun
Believe that heaven and earth is one
And believe in being
Cusco
Nu sitter jag pa plaza de armas, Cuscos centrala torg och chillar! Parkbanken delar jag med tva aldre peruaner som bagge tva far sina skor putsade av yngre skoputsande peuraner.
Nu kommer en folkmassa med demonstrationsrop, roda flaggor, trummor och attityd marscherandes in pa torget. Hoppas det inte ar mig de ar arga pa.. Nej det verkar som att det ar Cuscoregionens president de finner fa sympatier for. Statsinvanarna som inte deltar i demonstrationen verkar ytterst ointresserade av manifestationen, och de fa poliser som iaktar ser ocksa ratt somniga ut.
Lite trist att min spanska ar bedrovlig men jag tror ledaren for demonstrationen sager sa har i sin megafon
- Alltsa faan va Cusco ar fint! Det ligger perfekt i sin lilla dal med ljusgrona bergstoppar som omringar staden ovanfor dess hustak. Det ar skont att trots att Cusco ar ett stort turistmal anda behallt sin egen stadskultur och sin befolknings traditioner. Det finns inga vasterligt designade byggnader, inga casinon, inga fancy nattklubbar, inga fetinghotel, ingabillboards for Coca Cola eller Pepsi eller nat annat motbjudande. Nej Cusco bestar av vita eventuellt ljusgula tvavaningshus med tegeltak och klarblamalade sma balkonger, svarbestigna trappor uppfor de bebyggda bergsluttningarna och tranga grander dar man stalla sig platt mot vaggarna for att inte orfilas upp av taxibilarnas backspeglar som far forbi. Cusco bestar av kyliga natter med en otrolig stjarnhimmel och varma dagar med en klarbla himmel. Precis som idag.
Det ar i alla fall vad jag hade sagt!
Alltsa jag har lite svart att forsta mig pa den har demonstrationen. De hundra manniskorna som deltar star valdigt uppdelade i grupperingar och nu har de hissat gayflaggan pa halv stang pa en av torgets flaggstang som en gruppering star och sjunger under.
Men va fan..
Nu kommer ett till demonstrationstag fran andra hallet av torget och har sitter jag i mitten pa min parkbank! Arligt talat ser alla demonstranter ratt fredliga ut. Dessutom har det forsta demonstrationstaget inte en chans i en riotfight da nykomlingarnas grupp har dubbelt sa manga medlemmar. Det sista demonstrationstaget var hur som helst bara pa genomresa med sina ocksa fargglada flaggor och gick vidare in pa en annan gata bort ifran torget.
Naja. Aven om demonstranterna kanske ar besvikna pa Cusco sa jag desto gladare! Jag menar vem kan inte vara glad med narvara av alla korta damer med cowboyhattar, breda fargglada kjolar, barn hangandes i ett skynke som hanger pa deras ryggar och cocablad som hanger fran deras lappar. Jag menar vem kan inte vara glad med narvara av alla gatukorsade sota hundar. Lamapudeln ar en personlig favorit!
Nu dok ett tredje demonstrationstag visst upp har...
Marsvin som jag at.
Anderna
Lima - Cusco
Nu har jag lamnat Lima och dess konstanta graa torra vader via 22 timmar lang bussresa till Anderna och Cusco. Forst gick resan soderut genom storslagen oken som motte still havets vagor. Nar morkret borjade falla sa borjade bussen att kravla sig upp mot an mer storslagen natur.
Nar morkret lag som tatast vid midnatt sa var jag overtygad om att bussen korde upp i rymden. Kontanst skakig uppatfard och det enda man sag var stjarnhimmeln ovanfor en och andra bussars ljus nedanfor en. Man kan ju bli religios for mindre. Inkagudsfruktig.
Nar morgonen grydde sa hade bussen passerat rymdstadiet och verkligen tagit sig upp till inkagudarnas molniga rike. Men nar vi natt den hogsta synliga bergstoppen via oandliga serpentinvagar sa fanns alltid en an hogre bergstopp att kora upp mot... Andernas blev bara hogre och hogre och vackrare och vackrare och sa som bussen brummade pa sa antar jag att busschaufforen inte led av svindel. Att stirra ner for stup pa 100tals meter en halvmeter fran vagkanten gjorde dock min svindel pataglig. Hade bussen rasat ner for ett av alla helvetsgapen sa hade inte Ronja Rovardotter kunnat dra upp den. Vem tror hon att hon ar? - Pippi Langstrump?
Langst med stora delar av vagen bodde fattiga bonder i sonderfallande jordhus med varldens dyraste utsikt over de djupa molnfyllda dalarna och de grona branta bergen. Sno sag vi endast pa topp i fjarran da klimatet ar tamligen varmt trots den sydamerikanska vintern. Cusco ligger exempelvis pa 3600 meters hojd (hogsta platsen jag nagonsin besokt) och forsta dagen bjod t-shirtvader via det 25 grader varma vadret.
For att fixa denna hojden sa ar det Cocablad som ar det inhemska (och fullt lagliga) receptet. Nar jag pissade pa bussen hamndade jag i Trainspottinganda da andernas krokiga vagar gjorde att en slank jag dit, en slank jag dit och en slank jag ner i el baño! Jag simmade ner dar och fann tva cocablad pa botten. Genomblot pa bussen har jag suttit och tuggat sonder dessa blad. Det trista ar det kravs en hel grabbanave cocablad for att man ska kanna den minsta helande effekt men forberadda jag hade faktiskt ocksa kopt en pasa cocablad pa en marknad i Lima. Cocatet som en peruan gav mig hjalpte nog ocksa till att halla bort acute mountain sickness.
Angaende cocablad sa ar det sa att om man vill gora snabba cash via kokain sa kravs det betydligt mycket mer an bara bladen... cement, ett badkar och en stor nypa guts i tullen! Sjalv nojer jag mig gott med lagliga traditionella alternativet.
Push the people
And in their drunkness you make them think what you think
And if they wont, you wait until they cant stand on their feet
And then you kill them, you kill them, you kill them in their sleep
Push the people to eat what you eat
And in their fatness you make them drink the dietdrink you drink
And if they wont, you wait until they cant stand on their fat feet
And then you kill them, you kill them, you kill the fucking freaks
Push the people to smoke what you smoke
And on their cloud you sell them dietcoke and coke
And if they wont eat or sniff what makes them fat
You kill them, you kill them, you kill them just like that
Make them smoke what you smoke, so they eat what you eat
Then they drink what you drink and will think what you think
Then their ill like you ill and they kill like you kill
Coz you killed, you killed, you killed every single will
Lima 2
Jag skulle hellre vilja vara en sparv an en snigel!
Ja det skulle jag!
Om jag kunde!
Det skulle jag sakerligen!
Jag skulle hellre vara en hammare an en spik!
Ja det skulle jag!
Om jag kunde!
Det skulle jag sakerligen!
Ivag jag skulle hellre segla ivag
Som en svan, som ar har och borta
En man blir bunden till jorden
Han ger jorden
Dess mest sorgsna ljud
Dess mest sorgsna ljud
Jag skulle hellre vara en skog an en gata
Ja det skulle jag!
Om jag bara kunde!
Det skulle jag sakerligen!
Jag skulle hellre kanna jorden under mina fotter
Ja det skulle jag!
Om jag bara kunde!
Det skulle jag sakerligen!
Fri svensk oversattning av en av Paul Simons uslare lattexter och da ska det papekas att jag ar ett stort simon & Garfunkelfan. Att Simon lyckades bli stamd av den peruanska upphovsrattsinnehavaren till El Condor pasa over sitt textmassiga tilltagande gor ju inte spektaklet battre.
El condor pasa framfordes hur som helst (utan dess sketna nordamerikanska text) av en pampig orkester framfor Limas parlament igar. I samma omrade lag hela den fina gradden av parlamentsbyggnader, statsforvaltningar och katedraler.
I katedral San Franscisco de Asis och dess katakomber gick jag pa guidad tur igar och just katakomberna bjod pa mer skelett an the killing fields i Kambodja. Bortat 25000 peruaner hade valt att lata sina kvarlevor skottas ner i katedralens undre da det enligt rykten skulle farda deras sjalar snabbare till var allsmaktige fader.
"No touch"skyltarna vid benpipor och kranier kandes nagot overflodiga men om ett norskt Mayhemfan kommer pa besok sa kanske uppmaningarna kravs for han inte ska ta ett djupdyk i efterlamningarna. Vad vet jag.
Resterande del av gardagen spenderades med en infodd limanes, en brasilianska och en engelsk kvinna som rest i latinamerika i 20 manader! Hardcore! Vi fyra gick runt pa mafa i centrum dar vi bland annat ramlade in i Chinatown och jag fick aven min forsta blick pa sydamerikanska berg. Berg dar Lima kunde skryta med sina egna falevas.
Idag har jag provat Stilla havets vagor nere vid Limas playa. Jag har nog nagra surflektioner kvar innan jag saljer av alla mina tillgangar (vilka tillgangar) och koper folkabuss och borjar surfa tsunamis... Men det var att kul anda. Mindre kul var det att ta sig upp for kullerstensstrandkanten da stora vagor manglade min beniga lilla kropp brutalt upp mot de slata stenarna och sedan sog ner mig i djupet igen innan jag hunnit fa fotfaste. Av av av (Danskt aj).
Pa stranden motte jag tre trevliga peruaner som tog mig pa rundvisning i statsdelen Barranco. Dar pekade de ut Limas locos och vilka omraden man skulle undvika om man inte ville bli bestulen. De glomde namna Barranco for just dar forsokte en av gossarna att stjala min kamera. Den tryckte stamningen efterat fick oss att skiljas at. Det var lite synd da de var riktigt trevliga och lite stold far man val tala, amigos i mellan.
Peruaner ar korta! Jag forsoker notera fler saker med landet men manniskors korthet ar sa pafallande kort att jag har svart att koncentrera mig pa nagot annat alls. Jag har exempelvis rakat klippa sonder bade mitt pass och mitt visakort med en vass sax men jag ar sa fascinerad over hur korta manniskoran ar i Peru att jag inte kan med att bry mig alls over den stundande problematiska framtiden.
Dvargarnas rike.
Inkaindianernas rike reser jag till snart. Anderna, Cusco och Machu Picchu. Men forst ska jag salja cocaol som enligt rykten skall saljas runt hornet.
Salute!
Another time
Another time, oh Lord
I would love to be yours offcourse
But my heart is a blacked cracked thing
And i need it to be clean
And you cant help this soul
You really cant the hole
My soul will be accounted for
Another time, oh Lord
But this time i will try, oh Lord
To question myself to the very core
That might take some time to do
And it scares me, it scares me so
Yeah, there will be some scary roads
To where i will i be loved
And wouldnt you agree, oh Lord
That false love is for whores
Another time, oh Lord
I might have time to afford
To stop looking for goal or source
And kneel down to the higher force
You makes things so simple to see
But life aint that simple to me
Maybe we sail the same course
Another time, oh Lord