www.rocc.nu - En inkorrekt blogg

Jag har nu varit hemkommen i två veckor och har inte kunnat rapportera från mitt sorgliga liv då jag spenderade första veckan i badkaret och andra veckan hos en hudspecialist. Han menade på att jag var det värsta russinfallet han sett sen hans mops fått hudcancer.
Min Europaresa har varit toppen och jag går nu och väntar på nästa resa som ska gå till Asien och tredje världen. En stor anledning till att resa dit är självklart att gotta sig över andras hemska öde på U ländernas gator. Dock är min tillvaro här hemma kanske inte heller tipptopp heller när det gäller levnadsstandard.
Sover till 3, duschar inte, förkyld, går upp och surplar i mig kaffe i en skabbig morgonrock, påsar under ögonen, äter en skorpa, går och lägger mig igen, dregglar på kudden, går upp vid 5, dricker grön mjölk direkt ur paketet, läser serierna ur GP, sätter mig framför repriser av Doktorn kan komma, hänger framför facebook och räknar vänner till klockan 7, porrsurfar från 7 - 6.
Vad blev det av mig?
Nej det är illa det här så därför planerar jag att rycka upp mig imorgon eller så. Den som lever får se. Tror jag går och dränker mig! Igår spelade jag Buzz hollywood edition... Jepp det är lika bra jag går och dränker mig. Fast det är så jävla kallt i vattnet så här års. Just det ja min blogg ska handla om vintern som drar igång så där om fyra dagar. Undrar vad jag får i julklapp... Kanske Buzz hollywood edition. Fick bara låna det igår.

"Du är själv ansvarig för att innehållet i det du publicerar följer lagar och förordningar. Se användarvillkoren om du ar osäker på vad som gäller". Detta står skrivet under själva "Nytt inlägg"rutan där jag nu skriver en bloggrapport från den Schweiziska mindre staden Luzern. Har aldrig riktigt tänkt på detta förän nu då jag blivit anmäld för allt tänkbart. Hets mot folkgrupp, förtal, trakasserier bla bla bla bla...
Sen står det även i anmälan att alla erkännanden av brott som mord och plankning på zoon kommer ge mig långa långa fängelsestraff. Då är det ju bra tur för mig att jag inte är i Sverige utan undangömd här i Luzern och för att slippa vidare påföljder kommer jag aldrig mer komma hem och när jag sager aldrig mer då menar jag verkligen aldrig aldrig någonsin mer... Fast... Mitt nintendo står ju hemma...
Kanske kommer hem och plockar upp det men om man bortser från den lilla hemkomsten så kommer jag aldrig aldrig ALDRIG någonsin hem igen. Fast... Jag saknar ju mamma o pappa så kommer nog hälsa på dom kanske någon gång.
Hur som helst har jag berättat för mina vänner att jag aldrig mer kommer komma hem (med vissa undantag då) och de har alla berättat att de faan skiter i vilket. Kul för självförtroendet.
Men det spelar ingen roll, jag har mig själv och behover ingen. Såg Ken park igår i en österrikisk lägenhet och nej nej nej se inte den. De mest vidriga splatterfilmerna kommer in ens i narheten av Ken Parks vidrighet. Hur som helst är jag då i Luzern och ska ta tåget till alpbyn Engelberg om några timmar o dricka alpmjolk o joddla med en grupp Schweiziska herdar som jag mötte i Bern för en månad sen. Det blir kul. Här i Luzern regnsnöar det så har därför sökt mig in pa detta internetcafe o bara myyyser.

Ja i detta ögonblicket mår jag lite spännande eftersom jag måste ta ett tåg till Schweiz så fort som möjligt då jag blandat runt datumen for ett party uppe i schweiziska alperna. Hade lite flyt att jag inte bokade in ett hotel i Zürich för jag var på håret att ta ett tåg dit. Men har fattat det som att det ända inte är nagot att se förutom banker och rika bankchefer.
En annan anledning till att jag mår spännande är att det blev lite mycket öl pa en österrikisk krog igår och ölhävartävlingen mot en lokal Wienflicka var nog inte världens bästa ide varken mot mitt nuvarande valbefinnande eller självförtroende. Hon hade redan ställt ner glaset när jag tagit tva klunkar öl. Aja kvällen var trevlig hur som helst och fler än 100 personer närvarade enligt vad som sades. Jag har spenderat dagen med att åka fel i tunnelbanesystemet och tyckt synd om mig sjalv.
Orkar inte spatsera runt nu men gjorde det desto mer igår och håll i hatten vilken fin stad Wien är. Staden känns som Rom och Grekland bara det att dom fina kåkarna inte var ruiner utan byggdes av husbyggare som visste vad dom sysslade med. Tankbart frimurarrörelsen. Nej nu får jag springa till tågstationen o haffa mig en biljett. Kram på er.

Sitter här på ett hostel i Bratislava och det är just på ett hostel i Bratislava där filmen hostel utspelar sig. Har inte sett den ännu men tror att den går ut på att rika amerikaner flyger till ett Bratislavahostel där de torterar hostelbesökare pa löpande band. Betvivlar dock att detta hostelet håller den typen av ambitioner.
Hostelet äger en bulldog som sakta lunkar fram och tillbaka. Vad det nu har med saken att göra.

Kom till Bratislava igår och lunkade runt i staden i soligt väder. Plötsligt upptäcker jag att det blir en liten liten svart fläck pa alla mina kamerabilder. Jag kom snabbt fram till att det ar något fel på objektivet och jag hade ju vg i teknik pa den gamla högstadietiden, så jag började... pilla lite. Ordentliga verktyg fanns inte tillgängliga så jag använde mig av en gren for att skrapa bort skräp på kamerans innersta linser. Gick sådar ärligt talat. Nu vet jag inte riktigt vad kameran står for längre.

Pa kvällen gick vi ut och drack billig slovakisk öl och persikovodka och som den storartade slagskämpe jag är så startade jag självklart barslagsmål i den slovakiska baren. Av någon anledning gick det inte alls bra. Ingen ville slåss med mig med motiveringar som att jag var för klen och att de var rädda att jag skulle skada mig. Så deppad gick jag tillbaks till hostelet och gömde mig under sängen från hela världen. Nu tar jag snart tåget till Wien. Nog tråkigt.

Hej hej. Ja nu sitter jag med trötta ben tillbakalutad i en bekväm stol med en Heineken i högsta hugg men det har inte alltid varit så. Ta exempelvis igår då satt jag inte i en stol utan surplade turkiskt kaffe ståendes i Belgrad samtidigt som jag insåg att det var bra bråttom till tåget.

Tåget tuffade senare fram över ett landskap som egentligen var en enda stor dimmig leråker där man passerade skördetröskor och trasiga bilar var femte minut och nej det är inte Västergötland jag talar om här utan då alltså Serbien. Belgrad ligger nämligen inte som man skulle kunna tro i Västergötland utan som sagt i Serbien... Serbien. Och Serbiens finaste hus är fulare än Västergotlands fulaste vilket säger en hel del om vilken klass Serbiens fastighetsmarknad håller.

Nar man passerar gränsen till Ungern stiger dock standarden en hel del och man ser ett och annat okrossat fönster tämligen ofta. När tåget kom in till Budapest gjorde jag en skrämmande upptakt. Precis bredvid spåret stod en kärnvapenmissil som ungrarna sparat på utifall det kalla kriget skulle värmas upp igen. Det var ett trästaket runt missilen dock så det är nog inte lätt for terrorister att stjäla den vilket gör att hela vår vida värld kan andas ut.

Idag har jag vandrat runt i centrala Budapest och sett på sevärdheter jag i slutändan inte får ut någonting alls av att se.

Jag började dagen med att klättra upp för en kulle till ett citadell och då såg jag plotsligt en varg några meter framför mig mellan träden. Ungern kryllar av dessa barnarovande bestar och den som dräper dom blir hyllade som hjältar. Jag fick upp en sten och drämde den mitt i pannan på vargen. SMACK sa det. Da hör jag en tant vråla bredvid mig. Det visade sig att det inte vara någon varg utan en sån där vargliknande hund och tanten visade sig vara den vargliknande hundens ägarinna. Tanten skrek högre och högre och jag sa vänligt men bestämt "Hörrö du tanten nu får du allt lugna dig". Men det gjorde hon inte och ni vet kanske att man lätt kan drabbas av panik när någon skriker väldigt högt så... SMACK så fick tanten stenen i skallen hon med. Sa här i efterhand har jag ju självklart dåligt samvete. Jag menar tanten kanske hade en gubbe som var väldigt fäst vid hunden. Var han det så kan han ju inte ha det lätt nu. Aja, gjort är gjort.

Jag gick vidare genom Budapest och passerade bland annat ett slott och en kyrka där jag gick in. Det var bra mycket guld där inne och jag tänkte att eftersom jag begått två grova brott idag så gör det kanske inget om jag begår ett litet mindre brott till och stjäl... lånar lite av guldet. Men då kom jag att tänka på vad Påven hade sagt till mig nar vi talades vi i Rom så jag stal mer guld än jag tänkt från början. Guldet spelade jag bort mot Ungerska schackspelare pa tågstationen.
Jag spelade ocksa bort min matkassa så jag får låta magen kurra tills jag kommer till Slovakien. Men det är en bra grej att vara hungrig för då släpps man in i den ungerska gemenskapen där samtliga svälter.

Noteringar och slutsatser

• Ungrarna ar värdelösa pa engelska, även de unga
• Budapest har mängder med sevärdheter
• Mycket turister

Sitter här i Bulgarien och funderar över hur jag ska lägga upp detta blogginlägg. Hade resans mest skrämmande situation pa nattåget mellan Istanbul och Sofia men om jag skriver det här så tror nog mina miljoner läsare att det ar ett skämt och som skämt är det inte roligt utan bara jävligt läskigt.

Tror man på vad jag skriver sa hade man nog tyckt det var underhållande läsning men tror man att jag överdriver vilket jag absolut inte har en tendens att göra så kommer man nog snabbt fram till slutsatsen att jag är minst lika dum i huvudet som personen jag tänkt berätta om. Så jag passar helt enkelt nattågshistorien mellan Istanbul och Sofia men kan avslöja att jag hade jävligt svårt att sova och att en blindgalen rumän var inblandad.

Det första man inser med Sofia är att samtliga brudar i landet ser ut som om de blivit masserade med gatsten. Jag har inte sett en söt tös i Sofia, jag kanner ingen som sett en söt tös i sofia och jag känner inte en som känner en som sett en söt tös i Sofia. Inte faan tror jag då på att det finns söta töser i Sofia.

Hur som helst gillar jag ändå Sofia eftersom jag bor hos ett väldigt trevligt bulgariskt par. Gottar mig extremt åt det att bulgaren jämnt klagar på det faktum att de aldrig slått Sverige i en officiell fotbollsmatch. Han är ett inbitet bulgariskt fotbollsfan och man hör honom vråla bulgariska svordomar över Sveriges existens genom väggen.
Det ar lite läskigt men småpotatis i jämförelse med tågresan mellan Istanbul och Sofia. Staden Sofia har inte mycket att erbjuda egentligen. Grekland och Serbien var bussiga nog att ha översättning på alla deras kryptiska bokstäver men inte Bulgarien inte. Så att begripa var man skulle gå av spårvagnen någonstans var ej det lättaste men det löste sig som det alltid gör.
Nu om några timmar ska jag ta taget till Belgrad igen då jag är skyldig några Serber pengar efter att jag förlorat ett pokerparti förra gången jag var där. Har i och för sig inte pengar precis nu men hoppas på serbiskt överseende.

Noteringar och slutsatser

• Mycket lösa hundar
• Extremt fula tjejer
• Staden är omringad av höga berg